Branschprofiler om politiken 2026: Danmark förebild och arkitektur som slagträ
Svenska politiker borde lära av danska kommuner och arkitektur kan bli en valfråga – tre branschprofiler om klimat och politikernas arkitekturintresse.
Tove Sjöberg, inredningsarkitekt och aktiv i Acan Sverige, Gert Wingårdh, arkitekt och tv-profil, Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef, Sveriges Arkitekter.
Tove Sjöberg, inredningsarkitekt och aktiv i Acan Sverige: ”Vi kan inte bygga nytt för att arkitekter ska få jobb”
Hur tror du att klimatfrågan kommer påverka branschen 2026?
– Jag hoppas på mer än hittills, för den har absolut inte haft tillräcklig påverkan. Folk förstår inte riktigt hur stor del av utsläppen som bygg- och fastighetsbranschen har.
Danmark har just fått en ny arkitekturpolitik som prioriterar att bevara och utveckla befintliga byggnader framför att bygga nytt.
Hur borde branschen förhålla sig?
– Sverige borde titta på Danmark. De har just fått en ny arkitekturpolitik som prioriterar att bevara och utveckla befintliga byggnader framför att bygga nytt. I flera kommuner gäller principen ”bevar eller forklar”, att man måste visa att det faktiskt inte går att spara en byggnad för att få rivningslov. Sverige ligger långt efter politiskt.
Men hur skulle en kraftig minskning påverka branschen?
– Vi skulle få börja jobba på andra sätt och utgå mer från befintliga byggnader. Det är mer arbetskrävande. Kanske inte lika lätt att ta betalt för, men vi kan inte bygga nytt bara för att arkitekter ska få jobb.
– En annan aspekt är att vi måste anpassa vad och var vi bygger efter klimatförändringarna.
Gert Wingårdh, arkitekt och tv-profil: ”Det pratas på ett sätt jag aldrig upplevt”
Hur ser du på arkitekturens ställning inom politiken i år?
– Jag tycker det är väldigt tydligt här i Göteborg att politiken visar ett väldigt stort intresse för arkitektur. Lyssnar man noga handlar det inte om att peka ut en väg utan om att lyssna på medborgarna och diskutera utformning med oss på ett nytt sätt. De säger inte ”bygg traditionellt och med ljusa fasader” som är det många medborgare önskar. Men de är intresserade och nyanserade och pratar arkitektur på ett sätt jag aldrig upplevt tidigare. Jag vet inte om det är Arkitektur-upproret som har hjälpt till här.
Intresset är stort. Det märkte jag efter sista avsnittet Så byggdes Sverige.
Och i samhällsdebatten?
– Intresset är stort. Det märkte jag efter sista avsnittet Så byggdes Sverige. På bara några timmar fick jag över 300 kommentarer på mitt Instagramkonto där jag frågade vad folk tyckte. Jag tror det beror på att arkitekturen är orubblig. Jag sitter på mitt kontor och blickar ut över en granitfasad från tidigt 1900-tal. Den kommer antagligen se likadan ut om 100 år också.
Kan arkitektur bli en valfråga?
– Det tror jag och jag tycker det är spännande. Vi har ett antal projekt där vi till och med har blivit varnade för att om vi lägger fram dem inför valet kommer de att kunna bli slagträn i debatten. Vi får se vad som händer men jag tycker det är ett tecken på en fungerande demokrati när samhällsbyggandet är något som debatteras offentligt.
Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef, Sveriges Arkitekter: ”Under valår hamnar andra frågor i fokus”
Vilka frågor driver ni politiskt 2026?
– De fem viktigaste är: Rita-avdraget, att nyexade ska kunna få a-kassa för att inte behöva lämna branschen, förbättra villkoren för arkitekturen och goda bostäder/livsmiljöer i PBL och Boverkets byggregler, att det införs skärpta klimatdeklarationer och tuffa gränsvärden för koldioxidutsläpp för byggprojekt och slutligen att det satsas mer på arkitekturpolitiken.
Hur ser möjligheterna ut för er att påverka politikerna?
– Så fort bostadsministern ser oss så säger han ”Ja, jag vet att ni vill att vi inför Rita-avdraget”. Det har ju inte hänt än. Men vi kämpar på och för fram våra argument att det kommer att leda både till bättre boendemiljöer och ökad hållbarhet då nybyggnad eller tillbyggnad görs rätt från början genom att arkitekter blir inblandade.
Samhällsplanering kan komma upp i debatten om det anknyter till någon av de stora frågorna som migration och blandat boende till exempel.
Är det lättare att nå fram ett valår?
– Vi har varit väldigt aktiva inför valåret när partierna formulerar sin politik. Under själva valåret brukar det vara andra frågor som hamnar i fokus. Samhällsplanering kan komma upp i debatten om det anknyter till någon av de stora frågorna som migration och blandat boende till exempel.
Vilka är lättast att påverka?
– Det kan jag inte riktigt svara på. Men i klimatfrågan har vi lättare att nå fram till Miljöpartiet än till de andra.
På vilka sätt kan ni föra fram förbundets frågor?
– Våra viktigaste verktyg är samtal med politiker och myndigheter, debattartiklar och remissvar.
