Tio år efter landskapsarkitekternas upprop: Stockholm vill säkra barns utemiljöer

I augusti 2015 rapporterade Arkitekten om de 66 landskapsarkitekter som samlades på en så kallad ”utsläppsgård” i Årstadal i Stockholm för att protestera mot det som de alla upplevde: Att det som i plan- och bygglagen heter ”tillräcklig yta” för barnens utevistelse, kan sluta med två kvadratmeter per barn på en mörk, hårdgjord förskolegård. 

Enligt en insatt källa på kulturdepartementet hade uppropet betydelse för att barnperspektivet nämndes särskilt när regeringens utredning Gestaltad livsmiljö presenterades för den samlade pressen i Rosenbad i november samma år.

Men vid den här tiden fanns inom Stockholms stad ett stort motstånd mot regleringar när det gällde friytor för barn. Stockholms stadsbyggnadskontor avstyrkte dem helt i ett remissvar till Boverket som tagit fram ett förslag. Motiveringen då var att reglering av friytan riskerar att ”medföra svårigheter att ordna nödvändiga skolplatser vid förtätning av bebyggelsemiljön”. Stadsledningskontoret skrev att ”det är direkt olämpligt att reglera frågorna”.

Nu låter det annorlunda, i alla fall i politiken. När majoriteten i stadshuset gick ut med ett pressmeddelande efter att utbildnings- och förskolenämnden klubbat riktlinjerna, konstaterade skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) att Stockholm nu för första gången ”sätter tydliga ramar för hur en bra skol- eller förskolegård ska se ut” och att det är ”otroligt viktigt”.

I riktlinjerna som även kommunfullmäktige nu har klubbat, står bland annat att friytans storlek är avgörande: ”I ett tidigt skede ska utgångspunkten vara att friytan för förskolegårdar ska vara minst 3000 kvm och för skolgårdar minst 10 000 kvm”, står att läsa. Utgångspunkt ska också vara ”en friyta som medger minst 20 kvm/barn för förskola och minst 15 kvm/elev för skola”. Beräkningsverktyget LYF har tagits fram och ska användas av alla aktörer som planerar att bygga förskolor eller skolor, för att säkerställa lekvärdena.

Ida-Maria Classon Frangos är stadsplanerare på Landskapslaget som varit stadens konsult i framtagandet av riktlinjerna.

– Det är ett efterlängtat dokument med en tydlig ambitionshöjning för barns miljöer i staden, säger hon om resultatet.

– Riktlinjerna ställer krav både på yta på gårdarna samt på innehåll gällande en rad övriga aspekter som bidrar till lekvärden, så som topografi, grönska och förutsättningar för pedagogik, förklarar hon.

Emelie Brunge, landskapsarkitekt på Nyréns arkitektkontor, var en av dem som började kartlägga och påpeka bristerna i barns utemiljöer i nybyggda områden i Stockholm, vilket ledde till uppropet i augusti 2015. 

– Jag tror att det kan bli ett bra stöd i processen och hoppas också att det tydligare kommer in tidigt i planeringen där påverkan blir som störst för att hitta och säkerställa bra lägen för förskolor och skolor, skriver hon i en kommentar till Arkitekten apropå de nya riktlinjerna. 

Hon jobbar själv med strukturplaner för Stockholm men säger att dokumentet hittills inte varit med i det arbetet. 

– Det kanske tar ett tag innan ett sådant dokument helt får fäste. Men vi har länge haft 20 kvadratmeter per barn att förhålla oss till inom stockholmsprojekten så den siffran är redan etablerad, upplever jag. Det som kan bli svårt är att nå upp till 3000 kvadratmeter per förskolegård för mindre förskolor, vilka samtidigt egentligen är att föredra för att det inte blir så stora enheter med så många barn. 3000 kvadrats gård motsvarar en förskola med åtta avdelningar.

Enligt Emelie Brunge finns det fortfarande en obalans mellan bebyggelse och friytor i stadsbyggandet.

– Det finns någonstans en jämnvikt mellan hur högt och tätt det går att bygga om det samtidigt ska finnas tillräckligt med grönyta, skolgårdar och förskolegårdar. Ju fler boende desto större yta för förskolor, skolor och parkmark behövs. Om då bostadsmålet/tätheten är viktigare så kommer grön- och friytor att få stryka på foten.

Emelie Brunge hoppas att den nya vägledningen nu kan ge ”lite tyngd åt förskole- och skolfrågan”.

– Det skulle vara lättare att få till en bra stadsbyggnad om vi kunde jobba med en mer balanserad täthet. Jag upplever att det har blivit bättre på senare år med mer fokus på kvalitet och inte bara kvantitativa bostadsmål men ännu är vi tyvärr inte riktigt där, säger hon.

Stockholms kommunfullmäktige antog riktlinjerna för lekvärden i december, med stor politisk enighet. ”Med de nya riktlinjerna säger vi nej till små utsläppsgårdar för förskolebarn och andra skolbarn”, sa socialdemokraten Ewa Carlsson Hallberg (S) i ett anförande. 

I beslutet ingick att uppmana Stockholms stadshus AB att också anta riktlinjerna. Ännu har ärendet inte varit uppe i stadsbyggnads- respektive exploateringsnämnden.