Nyheter

Sveriges Domstolar har fått ny arkitekturpolicy

20 maj 2021

Domstolsverket har tagit fram en ny arkitekturpolicy för Sveriges Domstolars lokalförsörjning.
– Juridiken är vår kärnverksamhet men lokalerna är bärare av verksamheten. Det känns väldigt roligt att arkitekturfrågorna har kommit upp på bordet, säger Marina Lindgren Sand, chefsarkitekt på Domstolsverket.

Annons
Illustration Henning Larsen architects

I Malmö pågår en nybyggnation som ska inrymma Malmö tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö och Hyres- och arrendenämnden i Malmö. Byggnaden ska stå klar i februari 2023 och blir en av Sveriges största domstolsbyggnader med plats för cirka 600 arbetsplatser. Arkitekt är Henning Larsen architects.

Arkitekturpolicyn är den första i sitt slag gällande lokalerna för Sveriges Domstolar. Den ska användas i dialogen med de cirka 40 fastighetsägare som Domstolsverket är hyresgäst hos, i upphandlingen av konsulter och entreprenörer vid om- till och nybyggnation samt i gestaltningen och upphandlingen av lös inredning.

– Vi har tagit fram policyn för att vi tydligt ska kunna förmedla vilka värden och kvaliteter i arkitekturen som vi tycker är viktiga i våra processer kring lokalförsörjningen, säger Marina Lindgren Sand som i sin roll som chefsarkitekt ansvarat för att ta fram arkitekturpolicyn.

Bakgrunden till policyn är det nya arkitekturpolitiska målet som riksdagen klubbade 2018.

Annons

– Vi vill vara en av de statliga myndigheter som går i bräschen och agerar föredömligt. Vi ska ha attraktiva och funktionella lokaler som håller över tid, säger Marina Lindgren Sand.

Marina Lindgren Sand, chefsarkitekt Domstolsverket. Foto: Per Carlsson

Policyn består bland annat av sex huvudpunkter som är allmänt hållna när det gäller den konkreta utformningen. Men det finns några formuleringar som mer direkt styr gestaltningen. Under punkten Gestaltningen ska spegla verksamheten står angivet att ”Viss stramhet och återhållsamhet i form av enkelhet, nytta och robusthet ska prägla utformningen av domstolslokaler”.  Och under punkten Beprövad teknik och material ska väljas står att ”Riskkonstruktioner ska undvikas, som t ex platta eller mycket låglutande tak”.

Finns risk att policyn blir för styrande för gestaltningen?

– Det kan alltid vara en risk och man väger formuleringarna på guldvåg. Just formuleringen om riskkonstruktioner kan man fråga sig om den ska vara med i ett policydokument men den är sprungen ur att vi haft diskussioner och problem med just platta eller låglutande tak i förvaltningsledet. Vi måste göra en sammanvägd bedömning och de viktigaste faktorerna är att vi får både ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler, säger Marina Lindgren Sand.

Hon tycker att policyn redan har kommit till nytta, till exempel i kontakter med fastighetsägarna.

Annons

– Jag tycker att man redan nu kan märka att det kommer upp frågor och påståenden där vi kan luta oss mot policyn när vi fattar beslut. Policyn bidrar till ett medvetandegörande, att vi behöver fundera på och förhålla oss till arkitekturfrågorna, säger Marina Lindgren Sand.

Om arkitekturpolicyn för Sveriges Domstolar

Policyn ska ligga till grund för arbetet med att skapa och bevara god arkitektur vid förhyrningar, investeringar och i förvaltning. Domstolsverket, som har till uppgift att stödja och serva landets 80 fristående domstolar, nämnder och myndigheter inom Sveriges Domstolar, ska sträva efter att skapa och bevara god arkitektur enligt följande huvudprinciper:

  1. Platsens karaktär ska tillvaratas och vara utvecklingsbar.
  2. Gestaltningen ska spegla verksamheten.
  3. Beprövad teknik och material ska väljas.
  4. Utveckling av miljöhänsyn och kretsloppsanpassning ska prioriteras.
  5. Domstolslokaler ska vara ekonomiskt rationella, optimerade och flexibla.
  6. Byggnader och miljöer ska kunna förändras över tid.

Läs mer av policyn på Domstolsverkets web.

 

Annika Jensfelt

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel