Gå till innehållet

Sveriges Arkitekter gör åtstramningar i budgeten för 2026

De nationella arkitekturpriserna delas inte ut 2027 och det blir resestopp för förbundets förtroendevalda hela 2026. Det är två av besparingarna som förbundet beslutat om för att få en budget i balans.

Arkitekten har tagit del av det mejl som Sveriges Arkitekters förtroendevalda fått apropå styrelsens beslut om en budget för 2026.

I brevet står att styrelsen ”tar krafttag för att få en ekonomi i balans”. Det innebär att det underskott som förbundet haft i flera år ska stoppas, att budgeten nu ska ”gå med plus/minus noll”.

Enligt brevet har styrelsen dragit ner på alla kostnader som är möjliga i hela organisationen. Till krafttagen nämns dock särskilt två åtgärder: Den ena är att dra ner på resandet för förtroendevalda och kansli hela 2026. Det innebär enligt brevet att ”möten i nämnder, utskott, råd, akademier och förbundsstyrelse sker digitalt”. Ett av få undantag kommer enligt brevet att vara förbundsstämman som hålls i november 2026.

Det andra krafttaget är att hoppa över Arkitekturgalan och Sveriges Arkitekters nationella arkitekturpriser (Kasper Salin-priset, Landmärket, Planpriset, Guldstolen och Kritikerpriset) år 2027. ”Arbetshypotesen är att priserna efter prisutdelningen på Arkitekturgalan i mars 2026 kommer att delas ut vartannat år” står att läsa i brevet.

Emina Kovacic är ordförande i Sveriges Arkitekter. Hon säger att beslutet om åtstramningarna i budgeten tagits av en enig styrelse.

– Vi vill stoppa underskottet helt och säkra förbundets framtid. Vår högsta prio är att fortsatt kunna erbjuda relevant service till medlemmarna och kunna stå pall framåt i en osäker omvärld och arbetsmarknad, säger hon till Arkitekten.

Hur bedömer du att besparingsåtgärderna kommer att märkas för och påverka medlemmarna?

– Vår förhoppning är att åtgärderna är av tillfällig karaktär, att vi kommer på fötter under 2026 och att medlemmarna därför inte påverkas på lång sikt. Medlemmarna vill ha ett förbund med långsiktigt stabil ekonomi, det vet vi – det motsatta påverkar dem betydligt mer.

Förbundet har dragits med underskott länge, varför görs dessa åtstramningar först nu?

– Inkomstförsäkringen har blivit betydligt kostsammare än beräknat, eftersom så många medlemmar kunnat använda sig av försäkringen. Det i sig är positivt och en väldigt uppskattad medlemsförmån för dem som drabbats i krisen. Samtidigt har andra intäkter än medlemsavgifter, som vanligtvis är hälften av våra totala intäkter, sjunkit kraftigt. När prognosen nu visar att inkomstförsäkringen är på väg att återgå till ”normalt” läge måste vi anpassa kostymen för att kunna klara ännu en eventuell kommande kris.

Hur mycket sparar förbundet på att inte arrangera Arkitekturgalan och dela ut priserna 2027?

– Priserna kräver mycket jobb från både medlemmar och kansli, och genom att inte dela ut priserna varje år sparar vi cirka en halv miljon kronor men ger oss även ökade möjligheter att lyfta fram lokalföreningarnas priser och andra priser vi är inblandade i mer. Men priserna är oerhört viktiga och vi kommer att fortsätta dela ut dem. Under nästa år ser vi över formerna för det.

En kvinna i svart klänning och glasögon står vid ett skrivbord i ett kontor med kollegor som arbetar i bakgrunden.

Emina Kovacic, ordförande för Sveriges Arkitekter, på förbundets kansli i Stockholm.

Vilka konsekvenser bedömer ni att det får att inte dela ut de nationella priserna varje år?

–  Vi ska undersöka detta närmare på kommande styrelsemöte, men i vår arbetshypotes ser vi ju att förbundet totalt sett kommer att dela ut priser löpande varje år, men att just de nationella priserna Landmärket, Guldstolen, Kasper Salin, Planpriset och Kritikerpriset kommer att delas ut vartannat år. 

Vilka möjligheter att fortsätta med priserna som vanligt utreddes?

– Styrelsen har bett kansliet ta fram förslag på en budget i balans. Besparingsåtgärderna kommer som ett förslag från verksamhetsansvariga. Styrelsen är alltid noga med att inte lägga sig i själva ”huret”. Att dela ut priserna vartannat år är en arbetshypotes än så länge, men det har varit uppe flera gånger och senast i en stor prisutredning som gjordes externt för några år sedan. Så det är ingen ny fråga på det sättet.

Hur mycket sparar förbundet på resestoppet, att i princip alla möten hålls digitalt?

– Vi sparar drygt en miljon kronor på det under 2026. 

Vad riskerar att gå förlorat med åtgärden att stoppa resandet?

– Fysiska möten är såklart viktiga och detta är en tillfällig åtgärd för förbundets bästa på sikt. Riskerna vi ser är att kvaliteten på mötena sjunker och att förbundet inte kan representera på samma sätt på olika platser. 

Är det inte viktigt med fysiska möten i föreningsdemokratin?

– Det är superviktigt! Pandemin har lärt oss att vi kan klara av det under begränsad tid om vi vet varför vi gör det! Det är vår förhoppning att vi återgår till det normala när vår ekonomi återhämtat sig.

Det nämns i brevet att styrelsen dragit ner på alla kostnader som är möjliga. Kan du ge exempel och säga hur många kronor dessa andra besparingar innebär?

– Vi har gett kansliet i uppdrag att gå igenom alla kostnader ner i detalj och de har tagit bort det mesta som går att ta bort, allt från prenumerationer till IT-kostnader. Sammanlagt har vi kapat kostnader på åtskilliga miljoner jämfört med föregående budget.

Kommer det att ske några uppsägningar av kansliets personal?

– Det är inte inlagt några uppsägningar i denna budget, även om personalkostnaderna minskar med motsvarande nästan två tjänster jämfört med föregående budget. Styrelsen anser att kansliet och tidskrifterna redan minskat personalstyrkan i flera omgångar under de senaste, rätt tuffa åren. Vår förhoppning är att dessa åtgärder räcker för att få oss på fötter.

Många medlemmar jobbar i verksamheter där det vanliga är att det blir arbetsbrist och uppsägningar när uppdragen uteblir. Hur motiverar du att förbundet minskar verksamhet utan att säga upp personal?

– Vi har sedan 2021 dragit ner med 14 tjänster totalt, varav fem tjänster under senaste året. Men personal är ju inte enbart en kostnad utan också en fantastisk tillgång som kan säkra nya intäkter. Vi har varit tvungna att prioritera det nödvändiga på grund av krisen, där fackligt stöd har tagit mycket plats. Vår förhoppning är att de små tecken på branschens återhämtning som vi ser är kommer att gynna även vår kurs-, annons- och tävlingsverksamhet.

Många arbetsplatser har också minskat sina lokaler i lågkonjunkturen. Kan inte Sveriges Arkitekter minska sina lokalkostnader?

– Vi har en dialog med vår hyresvärd om det. Förbundets kansli har en relativt låg kvadratmeterhyra men också ett långt hyresavtal som sträcker sig i tre år till. Vi har i perioder lyckas hyra ut delar av lokalerna till andra hyresgäster men vi tittar på olika möjligheter framåt för att minska lokalkostnaderna. 

Förbundet har dragits med ekonomiskt underskott länge och det förvärrades under pandemin och har fortsatt så i lågkonjunkturen. Hur ser du på ditt och styrelsens ansvar för den uppkomna situationen?

– Vi i styrelsen ser självklart allvarligt på det! Det är också därför vi fattade detta enhälliga beslut, vi vill ta ansvar genom att underlätta för kommande styrelser. 

– Kansliet har gjort flera anpassningar under årens lopp och våra tidskrifter likaså. Vi vet ju att det är en av de största kriserna branschen har drabbats av, som var svår att förutse vidden av. I den situationen har det varit viktigt att förbundet kan gå med underskott för att hjälpa medlemmar som blivit arbetslösa och fortsätta leverera medlemsnytta.

”Krafttaget” med priserna och resandet är för att nå en plus-minus-noll-budget 2026. Men vilka är de ekonomiska målen för kommande år och hur ska de uppnås?

– Nu har vi stoppat underskottet, blödningen, i förbundet. Det är steg ett. Vi har för avsikt att på sikt åter bygga upp ett kapital för att kunna agera som stöd även i nästkommande kriser. Vi vill säkra förbundets fortlevnad.

– I november 2026 har vi stämma. Då fattar medlemmarna beslut om riktningen för förbundet, men går också igenom de ekonomiska rapporterna och de ekonomiska ramarna för verksamheten framåt. Styrelsen kommer att jobba under 2026 för att föreslå stämman en så bra plan och verksamhet framåt som möjligt. 

Hur ser den långsiktiga planen ut för arkitekturpriserna och resandet?

– Vi tittar just nu på den långsiktiga planen. Vi ska självklart både resa och dela ut arkitekturpriser framåt, men behöver titta på hur.

Mer om Konjunkturen

Mer att läsa