Studenter larmar om höga kostnader för egna inköp
Är arkitektutbildningen för alla eller bara för dem som har råd att skaffa den utrustning som behövs?
– Jag önskar att det hade funnits någon form av stödfond, säger en av studenterna som Arkitekten pratat med.
Bilden visar en av ritsalarna på KTH Arkitekturskolan i samband med att byggnaden, av Tham och Videgård, utsågs till Årets Stockholmsbyggnad.
Stiftpennor, skissblock, linjaler, skalstockar, cirkelmallar, skärplattor och brytbladsknivar.
Det är bara några exempel på vad en arkitektstudent behöver.
– Det är en väldigt dyr utbildning, säger Daniel Torabi som går första året på arkitektutbildningen på KTH i Stockholm och som har reagerat på kostnaderna.
Han har tidigare jobbat som köksdesigner på Ikea och plockar av sina sparpengar för att klara sig.
– Nu kommer jag att behöva jobba i tvåan för att ha råd. Samtidigt finns det folk som inte jobbat alls, utan kommer direkt från gymnasiet. De kanske inte har råd att gå utbildningen överhuvudtaget, säger han.
När väl grundutrustningen är inköpt tillkommer löpande kostnader för kartong, gips och annat.
Vissa veckor klarar man sig utan utgifter, andra lägger man tvåhundra kronor. Ibland kan det bli en dryg tusenlapp om man håller på med en slutmodell.
– Vissa veckor klarar man sig utan utgifter, andra lägger man tvåhundra kronor. Ibland kan det bli en dryg tusenlapp om man håller på med en slutmodell. Kraven när det gäller modeller och presentationer byggs på successivt.
Skolornas argument är ofta att arkitektstudenterna inte behöver lägga så mycket pengar på böcker som på andra utbildningar.
– Men vi kan ju inte sälja våra modeller vidare och få pengar tillbaka. Om man jämför med andra utbildningar där studenterna kan sälja vidare sina kursböcker.
Daniel Torabi och hans kurskamrater fick en lista på utrustning och material när de började utbildningen.
– Jag skulle inte säga att den var obligatorisk. Men för att klara utbildningen och jobba tidseffektivt måste man ju ha sakerna.
Arkitekten har tagit del av utrustningslistan för arkitektutbildningen i Lund. Det åtta sidor långa häftet innehåller allt från pennor till spraylim och avslutas med orden: ”Notera: allt detta behöver du under kursen. Allt behöver inte köpas på en gång, men vissa övningar kan inte genomföras utan rätt redskap”.
Studenten Frida Bergström som går i årskurs fyra i Lund och är medlem i studierådet, en grupp studenter som granskar utbildningen, säger att utrustningen diskuterats.
En del studenter hade fördelen att äga många av sakerna sedan tidigare, men för andra blev det en hård ekonomisk smäll.
– Kritik som lyftes när jag var etta var att det var oklart vad man behövde köpa och vad som mer var en rekommendation eller ”kul grej”. Kontentan var att det var dyrt att köpa allt man behövde i början. En del studenter hade fördelen att äga många av sakerna sedan tidigare, men för andra blev det en hård ekonomisk smäll.
Studierådet har startat ett Återbruksrum i A-huset i Lund där studenter kan lägga material och verktyg de inte längre behöver.
Men det är inte bara material och utrustning som tär på ekonomin. Även studieresorna har varit i fokus.
– De betalas ofta av studenterna själva. De är visserligen inte obligatoriska men generellt råder en stark attityd från lärarna att resorna är väldigt viktiga. De alternativ som finns för studenter som av olika anledningar, exempelvis ekonomiska, inte kan följa med upplevs ofta som mindre genomtänkta, säger Frida Bergström.
Daniel Torabi önskar sig antingen mer pengar till arkitektutbildningarna generellt eller någon form av fond att söka bidrag från.
– Jag hade önskat att det fanns någon form av stödfond. Så att alla kan känna att ”det är lugnt, du ska ha råd med den här utbildningen”, säger han.
Om materialkraven på KTH, CTH, LTH och UMA
Arkitekten har frågat de fyra arkitektutbildningarna i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå om vad de kräver att studenterna ska köpa in.
KTH svarar att de generellt inte har några listor på vad studenterna behöver köpa in, men att det kan hända att enskilda lärare har.
Chalmers svarar att studenterna får en lista på material som rekommenderas för förstaårsstudenter. Studenterna avgör själva vad de vill köpa in. De får en del material av Chalmers, exempelvis skissbok och portfolio.
LTH ger studenterna en lista med material de bör utrusta sig med. De uppmanas att inte köpa in allt på en gång, utan efterhand när behovet uppstår.
Umeå ger i början av utbildningen studenterna en lista på utrustning de behöver. I vissa fall, när det handlar om stora projekt och modeller, står skolan för materialet. Övrigt material får studenterna själva ordna.
