Större fokus på ombyggnad i kristider
2023 ser ut att bli tufft för byggbranschen när särskilt marknaden för bostäder rasat. Samtidigt ser några av de arkitektkontor som har en stor andel ombyggnadsprojekt i sin portfölj lite ljusare på framtiden.
Enligt det internationella konsultföretaget Knight Frank är Sverige just nu världsledande i bostadsprisfall. Under hösten föll bostadspriserna med 14 procent vilket är den största nedgången i något av de 56 länder som Knight Frank undersökte.
Även Boverkets prognoser och Byggfaktas byggstartsindikator visar dystra siffror för bostadsbyggandet och Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd har inte höga förhoppningar inför 2023.
– Vi går mot ett riktigt skitår, sade hon nyligen i en intervju med SVT.
Samtidigt antyder Byggfaktas senaste byggstartsindikator att det minskade bostadsbyggandet under hösten till viss del kompenserats av ett ökat byggande av lokaler som exempelvis kontor, handel och ett antal större hälso- och sjukvårdsprojekt. Eftersom indikatorn bygger på beräknade projektkostnader, kan dock ökningen bero på ökade priser snarare än volymer.
Det är absolut en styrka i dagsläget, det är en stor omsättning av hyresgäster på kontorssidan som ger mycket ombyggnadsjobb
När nybyggnationen minskar kan de företag som riktat in sig på ombyggnadsprojekt ha en fördel. Hos AIX arkitekter består projektportföljen till cirka 60 procent av ombyggnadsprojekt. Kontoret har bland annat specialiserat sig på stadsbyggnad och kulturhistoriska miljöer.
– Det är absolut en styrka i dagsläget, det är en stor omsättning av hyresgäster på kontorssidan som ger mycket ombyggnadsjobb. Vi märker även av att fler vill använda byggnader som redan finns och att man inte river lika lättvindigt längre, säger Erik Torvén, vd på AIX arkitekter.
Utmaningarna för arkitekterna i sådana projekt blir att med kunskap om det redan byggda skapa ny arkitektur.
– Många vill använda det som redan finns, men fortfarande ha en ny generations avtryck. Det finns till exempel ett motstånd mot hus som byggdes på 1970- och 80-talen. Hur gör vi dem attraktiva utan att riva och skapar nya värden med till exempel ljusinsläpp och moderna funktioner? säger Erik Torvén.
Även Gert Wingårdh har märkt av ett ökat intresse för det redan byggda och mer cirkulära byggprojekt de senaste åren.
– Det finns en uppslutning kring dessa frågor inom branschen som är imponerande. Det sammanfaller även med en tid när fler uppskattar det inte perfekta, säger han.
Wingårdhs har hög efterfrågan på cirkularitet i sina byggprojekt. Vad gäller ombyggnader är Gert Wingårdh lite osäker på hur stor andel de i dag utgör av den totala portföljen.
– Kanske 15–20 procent. Procentuellt kommer andelen öka på grund av konjunkturen. Vi drabbas av den som alla andra, där en del uppdrag kommer att skjutas på framtiden, säger han.
Hos Elinder Sten består i dag mer än 80 procent av uppdragen av ombyggnadsprojekt. Det Vanna Gunnarsson, arkitekt och partner på Elinder Sten, märker är att fler delar upp projekten i etapper på grund av lågkonjunkturen.
– Vi har länge jobbat med ombyggnad, även mycket med tillbyggnad. Som arkitekt tycker jag det är spännande, det blir många olika parametrar att förhålla sig till som gör det klurigt och roligt, säger hon.
Vanna Gunnarsson påpekar att det alltid funnits ett stort intresse för att spara äldre byggnader som klassats som vackra, 1700- till tidigt 1900-tal, men att intresset för att även bevara 1970- och 80-talsbyggnader ökat under senaste tiden. Det är en relativt ny attitydförändring som hon har märkt av.
– När man pratar om platsutveckling pratar man numera om årsringar, där alla byggnader från olika tidsepoker berättar en historia, och bygger ett mer komplext sammanhang, säger Vanna Gunnarsson.
Elinder Sten arbetar även med inredning. Där ser Vanna Gunnarsson främst en utmaning vad gäller förvaring av möbler och byggmaterial när man arbetar med återbruk.
– Många har svårt att visualisera hur fina 70- och 80-talets kontorsfastigheter kan bli med ganska små ingrepp, man ser bara cellkontoren, låg takhöjd och långa korridorer framför sig. Det behöver man lägga lite tid på att kommunicera, säger hon.
Tre kontor om andelen ombyggnadsprojekt i dag
• Elinder Sten (ca 40 anställda): 80 procent
• AIX arkitekter (ca 80 anställda): 60 procent
• Wingårdhs (ca 160 anställda): 15-20 procent
Anna Graaf, hållbarhetschef på White och byggsektorns representant i delegationen för cirkulär ekonomi, är övertygad om att tranformations- och ombyggnadsprojeken är de riktiga guldkornen framöver.
– Det är det alla kommer att vilja jobba med oavsett konjunktur, säger hon.
Hon menar att förutom hållbarhetsaspekten finns det även en annan aspekt.
– Fossila råvaror är en jätterisk. Ökar man möjligheterna till självförsörjning genom att behålla de råvaror som redan finns i omlopp blir vi också mindre känsliga, och får en bättre resiliens mot oroligheter i omvärlden.
Enligt Anna Graaf får Whites inredningsarkitekter mer att göra i kristider.
– Det blir en annan typ av uppdrag och tjänster. Det finns även, sedan pandemin, ett större behov av att göra om lokaler eftersom fler jobbar hemifrån nu, säger hon och fortsätter:
– Som arkitekter har vi jättemöjligheter att utöka vår roll. Det är svårare formmässigt att arbeta i det befintliga och kräver designkunnande. Att demontera kräver fler moment. Det kan bli fler jobb och tjänster kopplat till det om vi ser möjligheterna.