Stor kartläggning av inredningsarkitekters status i Europa – Sverige i mitten
Inredningsarkitekter i Europa arbetar under mycket olika villkor – det gäller såväl utbildning och status som skyddad yrkestitel. Det visar en omfattande kartläggning som gjorts av European council of interior architects, ECIA.
Schweiziska inredningsarkitekten Dominic Haag-Walthert är forskningsledare för ECIA:s rapport om Europas inredningsarkitekter.
– Det finns ett stort behov av att få en samlad bild av hur yrket är organiserat och reglerat. Målet är att bidra till ett mer enhetligt och professionellt fält, säger Dominic Haag-Walthert, medlem av ECIA:s styrelse och forskningsledare för studien, som genomförts av ECIA tillsammans med Antwerpen universitet.
Studien har undersökt organisationens 18 medlemsländer och arbetet har pågått under flera år. Analysen visar på stora skillnader, både vad gäller utbildningsnivå, yrkesreglering och titelskydd.
– En av våra viktigaste iakttagelser är hur förvirrande begreppen är. Vad innebär egentligen ”interior architect” jämfört med ”interior designer”? Det påverkar både hur yrket uppfattas och hur det erkänns formelt, sager Dominic Haag-Walthert.
Titeln inredningsarkitekt är till exempel skyddad i Tyskland och flera nordiska länder, medan i länder som Spanien och Italien är ordet ”arkitekt” legalt skyddat endast för dem med arkitektutbildning. I dessa länder används istället termen ”interior designer”, ofta med lägre status som följd.
En annan viktig del av kartläggningen handlar om utbildningens längd, kvalitet och möjlighet till vidare studier. Tyskland, Frankrike och Italien ligger i framkant, medan PhD-nivåer saknas i flera nordiska länder.
– I Schweiz, där jag själv är verksam, har vi länge arbetat medvetet för att höja statusen. Men det finns fortfarande stora utmaningar, inte minst kopplade till kön. Studien visar att yrket domineras av kvinnor på utbildningsnivå, men att många fler män än kvinnor är lärare, liksom att fler män har ledande positioner och oftare är chefer i branschen, sager Dominic Haag-Walthert.
ECIA har bland annat kartlagt inredningsarkitekternas grad av anslutning till en yrkesorganisation. Ju mörkare grönt desto fler är anslutna till respektive lands yrkesorganisation. Tyskland och Finland har 80–90 procents anslutningsgrad. Sverige hamnar i spannet 71–80 procent.
I rapporten konstateras att en viktig faktor för professionens utveckling är de enskilda nationella organisationerna. I de länder där krav ställs på medlemskap och där det tagits fram etiska riktlinjer, där är yrkets status starkare. Tyskland och Finland pekas ut som förebilder, medan Sverige hamnar i mittfältet.
– Det finns en stark koppling mellan tydliga regler och högre erkännande. Och där spelar branschförbunden en avgörande roll, säger Dominic Haag-Walthert.
I rapportens rekommendationer lyfts flera behov: harmonisering av utbildningar, tydligare karriärvägar och ökat samarbete mellan länder. Det behövs också en medveten strategi för att ändra den allmänna bilden av inredningsarkitektur.
– Bland folk i allmänhet förknippas yrket fortfarande med dekoration, kuddar och färgval. Vi behöver förändra den bilden. Verkligheten handlar om att skapa fungerande, hållbara miljöer i nära koppling till byggprocessen, säger Dominic Haag-Walthert.
