Solnas kommunarkitekter protesterar: ”Bostäderna som byggs blir inte bra”
Röriga planlösningar, gårdar fyllda med sophus och cykelskjul och för högt och för tätt. Arkitekter inom Solna stad larmar om att kommunen inte följer sin egen arkitekturpolicy i byggandet av nya bostäder.
I Solnas kommunhus från 1961 (arkitekt Sture Frölén) råder oenighet om huruvida kommunen bygger med tillräckligt hög kvalitet.
Sveriges Arkitekters medlemmar inom Solna stad vill avskaffa kommunens mål om 800 nya bostäder per år och i stället införa ett kvalitetsmål. Skälet är att de anser att siffermålet leder till forcerade detaljplane- och bygglovsprocesser och skapar undermåliga boendemiljöer. Något som tidningen Mitt i rapporterat om tidigare.
– Vi tycker inte att bostäderna som byggs i kommunen blir bra och inte heller stadsrummen. Att jobba med projekt som blir dåliga skapar en moralisk stress, säger Björn Hellberg, bygglovsarkitekt och arbetsplatsrepresentant för Sveriges Arkitekter, som i ett yrkande till stadsledningsförvaltningen argumenterar för att målet tas bort.
Enligt Björn Hellberg har målet funnits i många år, men han har inte hittat någon bakgrund eller motivering till varför det infördes.
– Konjunkturen har gått upp och ner, befolkningsprognoser har förändrats och det har varit politiska maktskiften. Men inget verkar påverka målet. Då känns det som att det inte finns någon särskild tanke med det.
Enligt Björn Hellberg leder målet till bostäder med dåliga dagsljusförhållanden och röriga planlösningar. Gårdarna fylls med sophus, cykelskjul och ventilationstorn i stället för grönska. Husen blir för höga och står för tätt.
– Dessutom bygger byggföretagen med en låg gestaltningsnivå och med materialval, -möten och detaljer som inte är genomtänkta. Utöver att det ser tokigt ut blir det också trasigt och skitigt snabbt.
Hur mycket kan ni påverka det som byggs?
– Solna har nästan inga egna visioner om hur staden ska utvecklas. Man är mer en passiv mottagare av exploatörernas projektidéer, säger Björn Hellberg.
Han och hans kollegor vill nu att målet om 800 bostäder ersätts med ett kvalitetsmål. För några år sedan antog Solna en arkitekturpolicy.
– Men användandet av den har inte tagit fart. Vi vill vrida på stadens arbetssätt så att policyn får ett större genomslag. Vi vill införa mål som bidrar till kvalitet och att vi uppfyller policyn. Sedan är det såklart positivt om vi dessutom lyckas åstadkomma en stor mängd bostäder.
Enligt Martin Eliasson (S), ordförande i byggnadsnämnden och också arkitekt, har målet om antal bostäder varit inskrivet i översiktsplanen sedan 2016. Byggtakten har dock varit 800 sedan åtminstone år 2000.
– Jag tycker att det är viktigt att ha någon typ av övergripande mål. Framför allt för att en kommun behöver ha något att dimensionera skolor, VA-utbyggnad och annan samhällsservice utifrån, säger Martin Eliasson.
– Sedan kan man alltid diskutera om målet ska vara lägre eller högre. Vi har precis startat ett nytt översiktsplanearbete och det blir naturligt att ta upp frågan då.
Men han tycker inte att målet lett till sämre arkitektur.
– Nej, det håller jag inte alls med om. Vi har en hög lägstanivå och har byggt många bra bostäder i Solna. Att arkitekturen skulle bli bättre för att man bygger lite har jag svårt att förstå logiken i.
