Gå till innehållet

Skillnaden i lön mellan kvinnor och män ökar under karriären

Enligt den senaste lönestatistiken från Sveriges Arkitekter tjänar kvinnorna i genomsnitt drygt 1300 kronor mindre i månaden än männen. Ju längre i karriären arkitekterna har kommit, desto större blir skillnaden.
– Löneskillnader i sig är inte dåligt. Men de ska kopplas till prestation inte kön, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör.

En av de tydligaste tendenserna enligt den färska lönestatistiken är att männen fortfarande tjänar mer än kvinnorna: medianlön för män förra året var 48 550 kronor per månad och 47 220 kronor för kvinnor.

– Det är ingen skillnad i ingångslön. Sen händer något. Ju äldre arkitekterna är desto mindre jämställda löner. Så ska det inte vara, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör.

Nästan hur man än tittar i lönestatistiken tjänar männen bättre: på totalen, inom privat sektor, i kommuner och regioner och statligt anställda. Bland chefer, lärare och arkitekter med handläggaransvar och utan. Med ett undantag: Handläggande arkitekter inom kommun. Där ligger medianlönen 100 kronor högre bland kvinnorna.

Det är viktigt att komma ihåg att skillnader i lön kan bero på många saker. Det kan finnas saklig grund till att olika personer med liknande bakgrund har olika lön eftersom branschen tillämpar individuell lönesättning. Och som en fackklubbsordförande påpekar: Det kan även finns saklig grund till att männen på en viss arbetsplats har högre medianlön än kvinnorna eftersom ålder, befattning och skicklighet påverkar lönen.

Men faktum kvarstår – på totalen och i alla sektorer har männen högre lön.

– Den viktigaste förklaringen är att kvinnorna halkar efter i samband med att de får barn. Vi tror att de tar ut mer föräldraledighet än männen – så ser det ut bland övriga akademiker. Och de verkar missgynnas av det. När man är föräldraledig ska man bedömas som om man var i tjänst. Men här glider det isär mellan kvinnor och män. Det kan räcka med att halka efter en gång. Den skillnaden förstärks sen år efter år eftersom löneökningen är procentuell, säger Tobias Olsson.

Han pekar på några andra saker som kanske också påverkar löneskillnaderna: att kvinnor i högre utsträckning jobbar deltid och kanske då missar tillfällen att karriärklättra, att de vabbar mer och att fler män driver företag och därmed har högre befattningar.

– Löneskillnader i sig är inte dåligt. Men de ska kopplas till prestation inte kön. Eftersom det verkar finnas ett samband med föräldraledighet har vi lagt krav kring detta när vi nu förhandlar om ett nytt kollektivavtal.

Arkitekten har bett om en intervju med Innovationsföretagen om jämställda löner. Tf förbundsdirektör Anders Lenhoff har valt att lämna en skriftlig kommentar:

”Man bör alltid vara försiktig vid tolkning av lönestatistik eftersom det kan ge en missvisande bild av verkliga löneskillnader. I många fall är statistiken bristfällig och jämför dessutom äpplen och päron. Innovationsföretagen ser en jämställd lönesättning och karriärmöjligheter som en konkurrensfördel för hela branschen och många av våra medlemsföretag arbetar mycket strukturerat och ambitiöst med att vara attraktiva arbetsgivare. Samtidigt är vi medvetna om att det som i alla branscher alltid finns utrymme för förbättringar”.

Arkitekterna är inte sämre än andra akademiker när det gäller jämställda löner – kanske till och med bättre. Enligt Tobias Olsson hade veterinärer och arkitekter de mest jämställda lönerna jämfört med andra akademikeryrken. Och om man zoomar ut ordentligt och tittar på utvecklingen under de senaste decennierna har det gått åt rätt håll, menar han.

– Men de senaste fem till tio åren har det inte hänt så mycket. Skillnaden kvarstår och det kan ju ingen tycka är bra. För mig är det tydligt att man inom kommunerna lyckas bättre än i privat sektor. Jag tror att det har att göra med att man genomför kartläggningar och har en tydlig lönepolicy genom kollektivavtalet. Det här saknas hos delar av privat sektor.

• Saco lönesök för medlemmar i Sveriges Arkitekter finns här.

Mer om Lön

Mer att läsa