Nyheter

Skärholmen ska gå i bräschen för social hållbarhet

4 juni 2018 - Av Rebecka Gordan

Med Fokus Skärholmen vill Stockholm skapa ett socialt profilprojekt som ska vara förebild för hela staden. Arkitekten Karin Ahlzén är ytterst ansvarig för att föra den ambitiösa satsningen i hamn.

Annons
Annons

Arkitekten Karin Ahlzén erbjöds jobbet som projektchef för Fokus Skärholmen för drygt ett år sedan. Sedan dess har hon tillbringat mycket tid i stadsdelsområdet som ligger i södra Stockholm.

Foto Jonas Malmström

Det var i början av juni 2016 som kommunfullmäktige bestämde att Skärholmen skulle bli ett profilprojekt för social hållbarhet, kort efter beslutet om 4 000 nya bostäder. Tanken var att stadsdelsområdet skulle utvecklas med utgångspunkt i de kvaliteter och behov som redan fanns på platsen och i dialog med de boende.

Till grund låg rapporten Skillnadernas Stockholm, som visade att områdets invånare har kortast förväntad livslängd, högst ohälsotal och är bland de mest trångbodda i hela staden.

– Rapporten pekade på att skillnaderna i livsvillkor i Stockholm är stora, att de ökar och att de är geografiska. Det blev så otroligt tydligt att Skärholmen stack ut, och inte på ett positivt sätt, säger Karin Ahlzén.

När hon började som projektchef i mars 2017 var arbetet i full gång. En tidig dialog, Bästa platsen, hade genomförts där både mest omtyckta platserna, men också de som behövde utveckling, identifierats. Denna dialog fördjupades och 186 personer intervjuades och workshopar med byggaktörer, fastighetsägare och föreningsliv genomfördes.

– Dialog är inte något kostsamt, tvärtom. Det är när människor känner delaktighet och vet hur och vad de kan påverka som vi skapar lokal förankring, säger Karin Ahlzén.

Resultaten sammanfattades sedan i sju nycklar. Som att flickor och kvinnor ska involveras i planeringen, att aktiviteter i de offentliga rummen ska tas fram ihop med lokala aktörer, att de nya bostäderna i första hand ska erbjudas befintliga invånare och att lägenheterna ska ha fler rum. Det senare löses bland annat med så kallade Stockholmshus som har lägre hyror än standardproduktionen.

– Det är väldigt angeläget. För att göra det begripligt: en sådan lägre hyra motsvarar ett rum till i förhållande till vanlig nyproduktion, säger Karin Ahlzén.

För närvarande pågår femton detaljplaner i olika skeden. Här ingår de 4 000 bostäderna, men också sammankoppling av stadsdelar, önskemål om fantasifull arkitektur samt krav på social hållbarhet.

– Det har gett ett högt tempo. Vi har utvecklat initiativ och metoder allt eftersom. Visst har det tvingat fram beslut, men det har varit bra på många sätt.

Idén om att marköverlåtelse sker i samband med bygglov knyckte Karin Ahlzén och hennes kollegor från Uppsala. Det betyder att staden behåller rådighet in i det sista. En markanvisningsstrategi togs också fram efter att den sociala hållbarheten tolkats av de olika byggaktörerna. I nästa omgång ställde staden krav på mera tydlighet och konkretisering, vilket gav goda resultat.

– Vi går före och provar, försöker utveckla metoder och processer. Jag hoppas att Skärholmen ska bli en på riktigt socialt hållbar stad, säger Karin Ahlzén.

Fokus Skärholmen – Karin Ahlzéns tre bästa strategier:

1 Ha ett tätt samarbete med den lokala stadsdelsförvaltningen; de möter invånarna till vardags och känner till stadsdelens behov.

2 Skapa tydliga och konkreta krav på social hållbarhet i markanvisningsförfarandet.

3 Jobba förvaltningsövergripande; inkludera skola, idrott, konst, kultur och parkutveckling i arbetet.