Nyheter

Skåne får mest pengar till kulturmiljövård

13 februari 2019

Skåne får det största statliga anslaget för kulturmiljövård 2019. Bakgrunden är ett omdiskuterat bostadsprojekt i kvarteret Sankt Mikael i centrala Lund.

Annons
Annons
Illustration Fojab

Det nya bostadshuset med 19 lägenheter som ska byggas på Stora Algatan i Lund är ritat av Pontus Tebäck på Fojab.

När Riksantikvarieämbetet i år fördelar 249 miljoner kronor för kulturmiljövård till landets länsstyrelser, får Skånes län drygt 24 miljoner, vilket är mer än övriga län.

– Orsaken är att vi ansökt speciellt om 8, 5 miljoner kronor för en stor undersökning i centrala Lund, förklarar Mats Mogren, antikvarie på kulturmiljöenheten vid länsstyrelsen i Skåne.

Det han pratar om är en slutlig utgrävning av en tidigare parkeringsyta i den så kallade Kulturkvadranten i centrala Lund, även omnämnd som Sveriges äldsta stadsmiljö, med lämningar från och med 1000-talet. Här har en lokal fastighetsägare och exploatör, efter många års omtag och överklaganden, fått bygglov för ett nytt bostadshus.

– Det är inte vilken tomt som helst. Lunds kommun har villkorat bygget med att det görs en utgrävning och vi har sökt pengarna åt dem, säger Mats Mogren.

Enligt planen börjar Kulturen i Lund med utgrävningarna för att dokumentera det som finns i marken i slutet av mars i år. Arbetet beräknas hålla på åtminstone till i oktober.

Pontus Tebäck på Fojab arkitekter i Malmö är ansvarig arkitekt för det nya bostadshuset. Han började jobba med det för fem år sedan.

– Jag minns att jag sa till beställaren att det troligtvis kommer att ta sex till sju år innan huset kan stå klart och det ser ut att landa ungefär där, säger han.

Projektet har kantats av överklaganden och lokal debatt om vad som kan få lov att byggas i ett sådant känsligt läge. Dessutom har juridiken kring parkeringsplatserna varit komplicerad och lett till att det måste till parkeringsyta under jord.

– Det är nog ungefär som att man skulle bygga nytt i Gamla stan i Stockholm. Som arkitekt får man räkna med att få en del stryk, det ingår. Men jag gillar komplexiteten i den här typen av projekt, säger Pontus Tebäck.

Akeologerna Ivan Balic och Aja Guldåker från Kulturhistoriska föreningen i södra Sverige gjorde en förundersökning på tomten i kvarteret Sankt Mikael år 2016. De gula byggnadsdelarna i förgrunden kommer från ett tidigare hus som revs på 1960-talet. Marken innehåller lämningar från den tusenår gamla kyrkomiljön och troligen kommer man att hitta en del murar. Foto: Kulturen

 

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel