Så vill branschen att arkitektutbildningen förändras
Låga byggprognoser, hög arbetslöshet och AI. Behöver arkitektutbildningen förändras inför framtiden? Det menar flera arkitektkontor – och Sveriges Arkitekter.
– Vi vill att arkitektutbildningen närmar sig verkligheten, säger Jannice Johansson Steijner, branschexpert på Innovationsföretagen.
Bilden visar en av ritsalarna på KTH Arkitekturskolan i samband med att byggnaden, av Tham och Videgård, utsågs till Årets Stockholmsbyggnad.
Hur kommer en arkitekts arbetsdag att se ut om 30 år? Det är svårt att sia om. Men att rumslig gestaltning kommer att vara kärnan är Sveriges Arkitekter, branschföreträdare och skolor överens om.
I övrigt finns det en del synpunkter på vad Sveriges arkitektstudenter får lära sig. I somras släppte arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen en rapport om utbildningarna, som bygger på enkätfrågor till 51 arkitektkontor.
Enligt dem behöver eleverna bli bättre rustade för arbetsmarknaden. De efterfrågar mer kunskaper i projektering, ekonomi och byggteknik.
I framtiden vill de bland annat se att skolor och företag samarbetar, och att studenterna övar på verklighetsbaserade projekt.
– Det kan också innebära att jobba med verkliga case från branschen, där man får pröva på att skriva anbud, ta hänsyn till kundens affär och leda enkla workshops, säger Jannice Johansson Steijner, branschexpert på Innovationsföretagen.
Jannice Johansson Steijner, Innovationsföretagen.
Även Sveriges Arkitekter har synpunkter på utbildningarna. I januari uppdaterade förbundet sin utbildningspolicy. Bland önskemålen syns att förmågan till rumslig gestaltning måste stärkas.
– Det handlar om kunskap om rum, att skapa rum, och att återbruka de befintliga rummen både konstnärligt, socialt, tekniskt, och klimatsmart, säger Pehr-Mikael Sällström, samhällspolitisk utredare för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Arkitekter.
Innovationsföretagen vill även att studenterna ska lära sig mer om nya digitala hjälpmedel. Men enligt Pehr-Mikael Sällström kan det bli svårt.
– I och med att de digitala verktygen förändras så fort blir det väldigt svårt att lägga upp en kurs.
Pehr Mikael Sällström, Sveriges Arkitekter.
Vad det gäller Innovationsföretagens önskemål tror Pehr-Mikael Sällström att det är svårt att simulera affärssituationer. Det är praktiken och senare vidareutbildningar bättre lämpade för.
– Där lär man sig det komplexa samspelet med andra aktörer som yrket omfattar, att vara med på möten och träffa kunder, byggherrar, entreprenörer och kommunala planerare.
Innovationsföretagen menar dock att praktiken inte räcker.
Pehr-Mikael Sällström håller med om att studenterna skulle kunna ha större inslag av byggekonomi, material och tekniska frågor i utbildningen, så att de kan projektera.
– Där känner jag igen mig i kritiken.
Sveriges Arkitekter vill också se ett större fokus på återbruk, eftersom det enligt prognoser inte behöver byggas många nya bostäder framöver.
Så vad säger skolorna? Chalmers har nyligen gjort om sin kandidatutbildning, med bland annat en ny kurs om plan- och byggprocessen.
– De studenterna har inte gått ut än. Så det blir spännande satt se vad de (arkitektkontoren, red. anm.) tycker om dem, säger Julia Fredriksson, programansvarig för Chalmers arkitektutbildning.
Julia Fredriksson, Chalmers.
Hon är positiv till en dialog med näringslivet. Apropå affärs- och juridikmoment har de det främst på övergripande nivå i dag, säger hon, och tillägger att det är mycket som måste in i en arkitektutbildning.
– Vi har ett uppdrag att lära studenterna grunderna i arkitektur, både som yrke och akademiskt ämne.
Sedan har vi den stora framtidsfrågan: AI. Hur ska skolorna förhålla sig till det? Kommer de ens ha användning av det de lär sig om datorn kan göra allt i framtiden?
Pehr-Mikael Sällström är trots allt optimistisk.
– Om man ser hur det gick med de första digitala hjälpmedlen, som Cad, så målades det upp skräckscenarier om att alla skulle kunna rita. Men det blev ju inte så.
Han betonar att studenterna måste lära sig att tänka kritiskt med AI som en del av den rumsligt gestaltande processen.
Jannice Johansson Steijner är positiv om framtiden. Hon tror inte att det utbildas för många arkitekter i dag.
– Nej, tvärtom. Yrket är i ständig utveckling, nya kompetens- och tjänstedelar kommer att adderas och ytterligare bredda yrket och rollen. Några kan vi ana redan idag, andra är ännu okända.
På Chalmers ska de ha ett utvecklingsprojekt om AI, om hur arkitektyrket blir i framtiden och vad studenterna måste lära sig.
– En annan sak vi måste hantera är hur AI påverkar vår utbildning. Vi måste kunna garantera när vi examinerar att studenterna faktiskt lärt sig vad de lärt sig, säger Julia Fredriksson.
