Så slår konjunkturen mot kontoren

Nedgången på bostadsmarknaden påverkar branschen – det råder det inget tvivel om. Varslen har duggat tätt de senaste åtta månaderna och Sveriges Arkitekter har förhandlat kring flera hundra arkitekter som blivit uppsagda. 

Men trots det har uppsägningarna ännu inte fått något större genomslag i arbetslöshetsstatistiken som Akademikernas A-kassa släpper varje månad. ”Bara” 224 arkitekter har ersättning från A-kassan. Siffrorna avslöjar inte allt, eftersom vissa fortfarande är under uppsägningstid och andra har kanske mindre inkomst i sin egen verksamhet utan att det syns i den typen av statistik.

Ett större arkitektföretag vi har talat med, som har kontor i flera stora städer, har varslat i två omgångar. Det första kom i november – då fick ett antal relativt nyanställda lämna. Det andra kom på vårvintern och drabbade arkitekter som varit anställda längre. 

– De goda nyheterna är ändå att många hann bli återanställda redan innan uppsägningstiden hann löpa ut. Men det har påverkat stämningen och det finns en oro bland arkitekterna. Jag tycker att arbetsgivaren har hanterat det relativt bra även om allt inte har varit perfekt. De har försökt att göra rätt, säger en medlem i fackklubben som har valt att vara anonym i tidningen. 

På AIX har man också haft ett varsel som ledde till några uppsägningar. Det sköttes snabbt och schysst av ledningen enligt klubbordföranden Charlotte Larsson. 

– Det sprider sig en viss oro. Ingen känner sig riktigt säker. Men vi har jobb även om framförhållningen är lite kortare. Känslan är att det absolut inte är nattsvart, säger hon. 

Även på Radar har det varit två mindre varsel som har påverkat stämningen i fikarummet. Samtalen blir andra när kollegor blir uppsagda. Men nu är känslan att det har börjat vända lite. Beläggningen är större och det finns uppdrag som är på väg in, enligt Pontus Wirf, arkitekt och tidigare med i Sveriges Arkitekters styrelse. 

På Strategisk Arkitektur har man också sagt upp fem personer samt avslutat några provanställningar. Bilden som vd Johanna Munck har är att läget inte är lika tufft längre och att vissa affärsområden går bättre än förväntat. Dock inte husarkitektur. En förändring hon ser är att det saknas de där riktigt stora projekten som lägger en stabil grund för verksamheten. Projekten delas upp i mindre delar och konkurrensen hårdnar.

Arkitekten har tidigare rapporterat om att White och Wingårdhs har varslat personal. Men det finns också stora arbetsgivare som inte har varslat alls så här långt. På Tengbom, Nyréns och Sweco architects har man i stället lyckats behålla sin personal, bland annat genom att omfördela resurser och låta vissa arkitekter arbeta med projekt på distans.

Sveriges Arkitekters förhandlingschef Ulrik Östling har sett hur krisen har påverkat branschen sedan den 1 oktober 2022. I samband med att trygghetsöverenskommelsen blev lag, inleddes den första varselvågen. Därefter lugnade det ner sig under december och över nyår. En ny våg av arbetsbristförhandlingar drog igång i slutet av januari. Efter ett par månader försvagades även den för att sedan öka något i maj och nu inför sommaren. 

– Jag tolkar det som att vissa har insett att något behöver göras innan sommaren. Det är fortfarande ett tufft läge, men det som skiljer den här nedgången från tidigare är att orsakerna främst ligger utanför Sverige. En viktig sak att komma ihåg är också att inte hela branschen är drabbad.

Vilka har det tuffast?

– Min känsla är att små och medelstora bolag har tuffare än övriga. Men det beror också på hur exponerad man är mot bostadsbyggande och husarkitektur. 

Varför är inte fler öppet arbetslösa än?

– En del har uppsägningstider som inte har löpt ut. Några blir återanställda. Andra är nog undersysselsatta och fortsätter i mindre skala i sina egna företag med en lägre inkomst. Läget är inte helt nattsvart – det finns fortfarande företag som går bra.

På onsdagen presenterade Sveriges Arkitekter sin första konjunkturenkät som går ut till företag som är anslutna till förbundets Företagarservice. Medlemsföretagen är framför allt mindre kontor och enmansföretag.

Slutsatsen av enkäten är att osäkerheten bland dessa företag är stor och att många upplever en rejäl nedgång. ”Vi upplever en byggkrasch i ordets rätta bemärkelse”, lyder ett av de redovisade fritextsvaren. 

60 procent av företagen som svarade på enkäten uppger att deras beläggningsgrad är mindre nu än vid samma tidpunkt förra året. När det gäller de närmaste framtidsutsikterna, till år 2024, är det 36 procent av de svarande som tror att beläggningsgraden fortsätter att minska. Knappt hälften av de svarande tror på en oförändrad beläggningsgrad 2024 och 16 procent tror på en ökning.