Så ska arkitekturen få fler att bli fysiskt aktiva

Centrum för idrottsforskning (CIF) har finansierat idrottsforskning i över trettio år. För några år sedan fick de uppdraget att skapa en ny kunskapsplattform, Center för idrotts- och friluftsanläggningar (CIFA). Fokus ligger på gestaltning och användarnas upplevelser. 

– Vårt uppdrag är att synliggöra hur anläggningarna kan nå nya och bredare målgrupper. I Sverige är vissa grupper aktiva medan andra är helt stillasittande. Andelen människor som rör på sig behöver öka och då måste fler känna sig välkomna i idrottsmiljöerna, säger Daniel Glimvert, verksamhetsledare på CIFA. 

Enligt Daniel Glimvert byggs idrottsanläggningar i princip på samma sätt i dag som för hundra år sedan, trots att samhället och människors sätt att röra på sig har förändrats. CIFA ska ta fram och sprida kunskap om hur idrottsanläggningar i stället kan byggas och anpassas efter dagens behov. 

CIFA publicerade i höstas sin första rapport. Det är White arkitekter som haft i uppdrag att undersöka hur idrottens omklädningsrum kan bli tryggare och mer inkluderande. Allt färre känner sig nämligen bekväma i omklädningsrummen och allt färre använder dem. 

– Det finns flera anledningar till det, bland annat en förändrad kroppssyn, rädsla för att bli fotograferad och ovana vid att klä om tillsammans med andra. Det handlar också om tidsbrist och en mer teoretiskt inriktad idrottsundervisning, säger Niklas Singstedt, arkitekt på White. 

Traditionella könsuppdelade omklädningsrum är enligt Niklas Singstedt problematiska eftersom de inte tar hänsyn till individuella behov och eftersom de automatiskt diskriminerar personer som inte identifierar sig som kvinnliga eller manliga. Han lyfter modellen med könsneutrala duschbås som en modernare lösning.

– Det är en modell som tar hänsyn till olika behov, som att inte visa sig naken eller medicinska behov, utan att peka ut någon genom speciallösningar. Den kräver inte heller mer utrymme än traditionella omklädningsrum, säger Niklas Singstedt. 

Niklas Singstedt betonar också betydelsen av flexibla lösningar som kan anpassas till skiftande behov, exempelvis mellan dag- och kvällstid, och en gestaltning som skapar en positiv och inkluderande miljö. Genom naturliga material och bra belysning och akustik kan man skapa trivsel och trygghet som gör att användarna vill återvända och tar bättre hand om lokalerna, poängterar han. 

– En antidiskriminerande design där ingen behöver känna sig utpekad är grundbulten. Vi behöver också se betydelsen av att miljöerna är omsorgsfullt utformade och trevliga att vistas i, säger Niklas Singstedt.