Så påverkar stildebatten arkitektstudenterna

Arkitekten har genom en rundringning till programansvariga på arkitekthögskolorna UMA, KTH, Chalmers och LTH och bakgrundssamtal med studenter följt upp hur debatten om stil och skönhet påverkat utbildningarna.

Flera av studenterna berättar att de gärna ser en fördjupning av skönhetsfrågan under utbildningen, inte minst för att stå väl rustade inför den offentliga debatten. Företrädare för tre av lärosätena uppger att de ser ett ökat intresse för klassiska arkitekturstilar, men inte nödvändigtvis som ett resultat av debatten.

På UMA tog studenterna bakom tidningen Uman magazine saken i egna händer och gjorde temanummer om skönhet, följt av en debatt i ämnet.

– Vi valde det delvis för att det är ett ämne som är uppe på tapeten i och med att Arkitekturupproret fått stor uppmärksamhet. Sedan tycker vi att skönhet är något som vi inte diskuterar tillräckligt i skolan, säger Tove Brunberg, event-koordinator på Uman magazine och moderator för debatten.

I panelen fanns Umeås stadsarkitekt Tomas Strömberg, arkitekten och Arkitekturupproret-medlemmen Jerker Söderlind och Carla Collevecchio, lärare på arkitektprogrammet på UMA.

 Carla Collevecchio har märkt av att den offentliga debatten om skönhet respektive klassiska stilar gjort intryck på studenterna.

– Det klart att studenterna är intresserade och diskuterar frågeställningar som tas upp i den allmänna debatten. Som utbildningen ser ut så diskuterar vi estetik väldigt ingående i dag, exempelvis ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv eller hur enskilda material – som stålet under industriella revolutionen – förändrade de strukturella möjligheterna, estetiken och arkitekturens språk.

Carla Collevecchio trycker vidare på att arkitektstudenter måste vara redo att försvara sina beslut i yrkeslivet.

– Arkitektur är en komplex disciplin, som konstant överlappar andra fält och yrkesgrenar. Arkitektstudenter måste därför ha ett helhetsperspektiv och vara redo att ta sig an alla aspekter av ett projekt, och där ingår det att kunna artikulera sin idé och svara på omgivningens frågeställningar oavsett om det rör miljöfrågor eller stadsutveckling.

Erik Wingquist är programansvarig för grundutbildningen på Arkitekturskolan KTH och menar att det finns ett stigande intresse för bland annat nyklassicism och förebilder i arkitektur ifrån olika historiska perioder.

– De sista tio åren har både svenska och flera tunga brittiska arkitekter, öppnat upp om att värdesätta historien mer och det finns ett ökat intresse för att lära av historien. Många av mina studenter är jättefascinerade av det och det är en rörelse där det finns fler samtida exempel som sneglar på historien.

Erik Wingquist

Erik Wingquist exemplifierar det ökade historieintresset bland studenterna med hur referenser från bygglovsarkiv tagit en allt större plats på utbildningen. Han bedömer att förändringen främst är ett resultat av en internationell arkitekturutveckling.

– Våra studenter är väldigt rörliga, åker på utbyten och reser mycket. Inspirationen kommer ofta ifrån internationella tidningar och nätet. Förebilderna finns i flera arkitektkontor som gör bra saker, snarare än Arkitekturupproret. Det finns flera olika arkitektkontor som våra studenter inspireras av och ett sådant exempel är brittiska Caruso St John som undervisar på ETH i Zürich. Deras projekt är väldigt grundligt utförda – och bygger inte på att man bara sätter ut pilastrar, torn och sadeltak.

Kia Bengtsson Ekström, programansvarig för arkitektprogrammet på Chalmers, ser ett ökat intresse bland arkitektstudenter för äldre byggnader och arkitektoniska stilar. Hon pekar på kopplingar mellan ökningen och den hållbarhetstrend som finns i samhället.

– Allt fler studenter ser spännande och roliga arkitektoniska utmaningar i att arbeta med det redan byggda. Sedan har det äldre beståndet generellt sett en längre hållbarhet, än det som producerats i senare tider. Det här intresserar på samma sätt som det finns en dragning till exempelvis kläder med hög hållbarhet.

Christer Malmström, programledare för arkitekturutbildningen på Lunds tekniska högskola, ser att skönhetsfrågan behandlas på ett annat sätt nu än när han själv var student.

– Det har på sätt och vis varit tabu att diskutera skönhet. Vi talar numera väldigt mycket om kvaliteterna i en byggnad och vad den gör för stadsbyggnaden. I den diskussionen inryms även skönhet i bred bemärkelse, så som hur skönheten i ett träd inverkar på en byggnad.