Nya siffror: Så utvecklas arkitekternas löner

Arkitekten har tittat på medianlönen för arkitekter i branschens tre olika sektorer: stat, kommun/region och privat sektor. Medianlönen ger en mer rättvisande bild av verkligheten än medellön, anser SCB, eftersom extremt höga eller låga löner kan påverka ett medelvärde.

Medianlönen för arkitekter alla kategorier förra året var 48 659 kronor. Det är cirka 10 000 kronor högre än medianlönen i Sverige för alla yrken. Och det är en ökning från föregående år med 2,4 procent. Det är en ganska blygsam ökning, men dock en reallöneökning med 1,7 procent, eftersom inflationen förra året låg på 0,7 procent.

Som tidigare ligger medianlönen högst för arkitekter anställda inom staten. Den viktigaste förklaringen till det är att en väldigt stor andel har chefs- och specialistbefattningar och därmed högre löneläge kopplat till det. Statligt anställda har också den största procentuella ökningen av medianlön av de tre sektorerna. Medianlönen ökade från 53 300 kronor till 55 000 kronor från 2024 till 2025. Det är en ökning på 3,2 procent.

– Statligt anställda är en liten grupp. Därför är det svårt att säga något om den här ökningen. Om några chefer till har svarat på löneenkäten kan medianlönen stiga, säger Sandra Olséni, jurist och löneexpert på Sveriges Arkitekter.

Näst högst medianlön finner vi som tidigare hos arkitekter anställda inom kommun och region. Även i den här sektorn går det ganska snabbt att få ett större ansvar och en högre befattning, vilket kan förklara att medianlönen ligger högre än i privat sektor. I kommuner och regioner ligger medianlönen på 50 000 kronor 2025, en ökning med 800 kronor, eller 1,6 procent från föregående år. Det är den lägsta ökningen i de tre sektorerna. Föregående år hade arkitekter i kommuner och regioner den högsta ökningen av medianlön – på 4,7 procent.

– Att medianökningen är liten i statistiken behöver inte betyda att individerna i sektorn har fått en liten löneökning. Om jag gissar lite tror jag att kommunerna har anställt under året och att de har fått in många arkitekter som inte har varit så länge i yrket. Det påverkar medianlönen för gruppen, säger Sandra Olséni.

Hon har tittat djupare i statistiken och kunnat följa identiska individer mellan åren. Det är siffror som Arkitekten inte kan få del av, men som visar att ökningen är större än vad som framgår av att titta på medianen för en hel sektor, enligt Sandra Olséni.

– Jag har också deltagit i ett hundratal löneöversyner för arkitekter i kommuner och jag vet genom det att många kommuner har avsatt mer i budget för löneökning. Många har följt siffrorna i siffersatta avtal, som våra medlemmar inte omfattas av.

Den största gruppen arkitekter är anställda i privat sektor. Medianlönen för dessa ligger på 47 430 kronor. Det är en ökning med knappt 1 000 kronor eller 2,1 procent. De har alltså den lägsta medianlönen. Det betyder inte att man i allmänhet tjänar sämre i privat sektor utan kan bero på att lönespridningen är större.

– Vi vet ju också att marknaden har varit väldigt tuff för privat sektor och att många har blivit uppsagda och många har fått ringa eller inte fått någon löneökning alls med hänvisning till konjunkturen.

Tycker du att man ska använda statistiken i sitt lönesamtal och i så fall hur?

– Absolut. Man ska se hur man ligger till i förhållande till andra i sin grupp. Jag tycker att man kan ta avstamp i statistiken om man ligger långt under medianen eller medellönen och ställa frågor om det. Tycker arbetsgivaren att det är rätt att man ligger under? Finns det något man kan göra? Och så vidare. För det är en vanlig missuppfattning att man förhandlar om sin lön i lönesamtalet. Lönen påverkas av det man gör under året – inte baraav vad man säger på lönesamtalet. Det är viktigt att känna till.

• Saco lönesök för medlemmar i Sveriges Arkitekter finns här.