Så drabbade covid-19 Europas arkitekter

Vartannat år kartlägger ACE arkitektkåren i Europa. I år innehåller studien en ny variabel: den inverkan covid-19 haft på arkitekternas arbetsliv. Sammanlagt har arkitekter från 25 länder svarat på frågan hur deras arbetssituation såg ut i maj 2020. Då enkäten låg ute 1 maj till 30 september är det dock möjligt att svarande beskriver sin situation så som den såg ut under delar av eller hela det tidsspannet, enligt ACE.

Att länderna varit olika drabbade kan enligt Carl Bäckstrand förklaras med ett antal faktorer. För det första skiljer sig arkitektens roll: är du exempelvis inne mer under byggfasen och byggarbetsplatserna stänger påverkas du förstås. En andra variabel är om kontoren tvingades stänga eller inte på grund av smittorisk.

– I de länder det blev påbud om hemarbete blev förmågan att arbeta på distans avgörande för hur produktiva arkitekterna kunnat vara. Det ger oss en tredje faktor, hur mogen man är i digitaliseringen, och det vet vi har varierat mellan länderna, säger Carl Bäckstrand.

Sist nämner han statliga åtgärder som en faktor som spelat stor roll. Både huruvida det tagits initiativ till att tidigarelägga offentliga investeringar, men också ekonomiskt stöd till företagen.

– De nationella beslut om vilka stödåtgärder man sätter in har påverkat arkitektbranschens förmåga att initialt uthärda krisen, säger Carl Bäckstrand.

Att Sverige är ett av de länder i ACE:s studie där störst andel, 10 procent, anger att de arbetade deltid till följd av pandemin har troligen att göra med statens stöd till företag som infört korttidsarbete, säger Jens Andersson, förbundsjurist på Sveriges Arkitekter. Samtidigt svarar också en jämförelsevis hög andel, 4 procent, att de inte arbetade alls på grund av covid-19 under perioden.

– Vi såg att många företag reagerade snabbt på pandemin och förhandlade om uppsägningar redan i mars och april. Flera av de som sades upp då kan ha slutat redan i maj om de hade korta uppsägningstider, konstaterar Jens Andersson.

Även Storbritanniens arkitektkår har varit en av de mest drabbade enligt studien från ACE.

– 2020 var ett utmanande år för arkitekter över hela världen. Men med högre infektions- och dödstal än i de flesta andra EU-länder och en tidig och synnerligen strikt första nedstängning var situationen särskilt svår för brittiska arkitekter, kommenterar Adrian Malleson, chef för ekonomisk forskning på Riba.

Han berättar att arbetet på majoriteten av landets byggarbetsplatser upphörde under den första nedstängningen, vilket hade en dramatisk effekt på arkitekternas beläggning.

– Med det sagt visar vår senaste data från januari 2021 att beläggning och andelen i arbete nu närmar sig nivåerna före pandemin, säger Adrian Malleson.

I ACE:s enkät anger 8 procent av de brittiska arkitekterna att de arbetade deltid och 3 procent att de inte arbetade alls på grund av viruset i maj 2020. Ribas egen statistik är dock mer dramatisk, enligt förbundet var 39 procent av arkitekterna helt permitterade i april 2020. Det indikerar att ACE:s siffror kan vara i underkant.

Procenttalen är en summering av arkitekternas situation i de 25 europeiska länder som är färgmarkerade i kartan ovan. I kategorin Arbetar inte – annat skäl ingår både arbetslösa och de som exempelvis är föräldralediga. Källa: ACE

Vissa länder tycks ändå ha en till synes opåverkad arkitektbransch. I Danmark anger endast 1 procent att de arbetade deltid och 1 procent att de inte arbetade alls som en effekt av coronaviruset.

– Vår marknad har förblivit relativt opåverkad tack vare en bostadsmarknad med låga räntor och höga priser, samt att mer byggs för offentliga medel, kommenterar Lars Autrup, direktör för danska Arkitektforeningen.

Sammantaget är framtiden för de europeiska arkitekterna svår att sia om, säger Vince Nacey, forskaren som tagit fram statistiken för ACE:s rapport.

– Vi vet från tidigare cykler att större arkitektkontor säger upp personal, men att dessa arkitekter ofta startar eget vilket i slutändan betyder att sysselsättningen består.

Men dagens läge skiljer sig från en ”vanlig” lågkonjunktur, tillägger han, och tar regeringarnas ovanligt stora anslag för att stödja sysselsättning och ekonomi som ett exempel.

– Pandemins ekonomiska konsekvenser är fortfarande oklara, säger Vince Nacey.