Gå till innehållet

Så är könsfördelningen i arkitektföretagens styrelser

Sex av tio styrelseledamöter i arkitektföretagen är män, visar Arkitektens granskning. Men de största bolagen sticker ut med en betydligt högre representation av kvinnor i sina styrelser.

Arkitekten har gått igenom könsfördelningen bland styrelseledamöterna i de 1 844 företag som är registrerade för arkitektverksamhet. 2 797 styrelseposter är tillsatta av män, medan 1 765 är kvinnor.

Den ojämna könsfördelningen går som en röd tråd från den stora gruppen med fåmansföretag – där styrelsen oftast utgörs av ägaren – till de större bolagen, där det ibland finns externt tillsatta ledamöter.

Styrelsesammansättningen för de fem företag med flest anställda skiljer sig markant mot genomsnittet. Där är fördelningen närmast den omvända och kvinnor i klar majoritet med 59 procent.

Bland företagen med fler än 25 anställda är andelen män i styrelserna 62 procent och flera av de större arbetsgivarna – däribland Sandell Sandberg, ÅWL och Strategisk arkitektur – har mansdominerade styrelser.

Trots att kvinnor är i majoritet sett till antalet yrkesutövare i hela branschen, skiljer sig fördelningen ordentligt när det handlar om styrelsearbete.

– Det brukar kallas för ”the leaking pipeline” vilket illustrerar det faktum att trots en jämn könsfördelning på lägre nivå, så är kvinnorna inte representerade i samma utsträckning högre upp i organisationen, säger Linnea Sundström, ledamot i Sveriges Arkitekters jämställdhetsutskott Arkitekt(h)en och författare till en rapport om jämställdhetsarbetet på BTH.

Linnea Sundström lyfter fram vikten av att som organisation beakta fenomenet vid rekryteringar och att utreda vilka faktorer som ligger bakom att kvinnor inte är representerade i samma utsträckning på de högre positionerna:

– Det viktiga är att man tar redo på vad det beror på och vad man kan göra åt det. I arbetet med en jämställd bransch krävs ett kritiskt utvärderingsarbete; vilka kompetenser, egenskaper och meriter värderas högst vid rekrytering inom vår bransch och på vilka sätt kan dessa eventuellt vara kopplade till kön?

Arkitekt- och teknikkonsultföretaget Sweco tillhör en av de absoluta jättarna bland arkitektföretagen med sina cirka 700 arkitekter i Sverige. Det börsnoterade bolaget sticker även ut i bemärkelsen att företaget har fler kvinnor än män i styrelsen. Åtta mot sex i moderbolaget.

Johan Nordström.

Johan Nordström, styrelseordförande i Sweco och delägare i Swecos huvudägeare Skirner, menar att fördelningen är resultatet av ett långsiktigt arbete där bolaget i flera år sökt kvinnor till såväl ledningsgrupp som styrelseposter.

– I och med att vi under så lång tid aktivt sökt kvinnor tycker vi inte att det varit ett problem att hitta dem, säger han och fortsätter:

– I tjänsteföretag har det sedan länge funnits många duktiga kvinnor i chefspositioner. Det vore en stor miss att inte utnyttja den kompetensen. Att inte ha kvinnor som höga chefer i ledningsgrupper eller i styrelsen, innebär en stor risk att man inte förstår sin samtid och sina kunders behov.

Johan Nordström understryker att Sweco inte har några regler för könsfördelningen i styrelsen:

– Ytterst handlar det bara om att hitta det som passar bäst för bolaget och de utmaningar som vi står inför. Bolaget kan därför hamna i en omvänd situation i framtiden.

Strategisk Arkitektur består av ett 70-tal medarbetare inklusive konsulter, men har enbart sex män i styrelsen. Den ojämna könsfördelningen är resultatet av en strategi som syftar till att öka antalet partners i bolaget.

– Genusfrågan är superviktig för oss, men det syns inte i den nuvarande styrelsesammansättningen. Det är en tillfällig lösning där syftet enbart har varit att den nya gruppen delägare gått in i styrelsen för att de skulle förstå vad det innebär att äga och driva ett arkitektkontor, säger Göran Ekeroth, grundare och styrelseordförande.

Han lyfter fram att den förra ordförande var kvinna respektive att bolagets ledningsgrupp är kvinnodominerad.

– Partnerreformen har varit överordnad vårt jämställdhetsarbete i styrelsen. Det sticker naturligtvis i ögonen även på mig, men vi har en plan framöver som består i att ta in fler delägare och förändra styrelsen.

Amanda Lundeteg, vd för Allbright-stiftelsen.

“Branschen ligger högre än snittet”

Allbright:s vd Amanda Lundeteg känner igen mönstret i könsfördelningen hos arkitektföretagens styrelser.

– Stora bolag är ofta bättre på att få till en jämn könsfördelning.

Allbright-stiftelsen verkar för jämställdhet i det svenska näringslivet och publicerar årligen rapporter om utvecklingen med särskilt fokus på börsbolagen.

– Det som är positivt är att branschen ligger högre än börssnittet, där styrelserna 2018 bestod av 34 procent kvinnor. Sedan vet vi från våra undersökningar att stora bolag ofta är bättre på att få till en jämn könsfördelning. De har -ögonen på sig och de vet att det är viktigt att jobba med de här frågorna. Dessutom har de mer muskler till att bedriva professionella rekryteringar, säger Amanda Lundeteg.

Hon pekar på möjligheten för mindre bolag att kopiera de störres strategier i jämställdhetsarbetet. Men för att lyckas få till ett varaktigt jämställdhetsarbete krävs det mer än så.

– Det enkla är att sätta upp ett mål på att alltid ha minst en 60/40-fördelning, men sedan handlar det om att skapa en inkluderande kultur. Den riktiga jämställdheten kommer från att man har en schysst arbetskultur, säger hon och lyfter fram vikten av att utbilda personalen om dolda fördomar i jämställdhetsfrågor.

Varför är det eftersträvansvärt med jämställda styrelser?

– Det finns mycket forskning som visar på att bolag som har en jämn könsfördelning i toppen är mer innovativa, framgångsrika och lönsamma. Det handlar inte om att kvinnor besitter en särskild kompetens, utan att meriterna – inte vänskapskorruption – får avgöra så att det blir bäst person på rätt plats. Då blir gruppen mer kompetent.

Mer att läsa