Remissinstanser oeniga kring krav på skolgårdar
Boverkets önskemål om större möjligheter att ställa krav på friytor för lek och utevistelse vid skolor möter blandade reaktioner bland remissinstanserna. Bland svaren finns en oro för begränsande regler – men också missnöje över det uteblivna storlekskravet.
Förslaget presenterades i en promemoria våras och skulle innebära att Boverket får möjlighet att ställa bindande krav på kvalitet och placering. Myndigheten motiverar förändringen med att barns friytor under lång tid fortsatt krympa. Av promemorian framgår dock att Boverket inte avser att ställa storlekskrav.
Av de 50 svarande remissinstanserna är en majoritet, 32 instanser, positiva till förslaget medan ett tiotal är negativa.
Bland de remissinstanser som ställer sig positiva till Boverkets förslag välkomnar en majoritet det uteblivna storlekskravet medan ett tiotal ställer sig kritiska – bland dem Sveriges Arkitekter.
Helsingborgs kommun står någonstans mitt emellan.
– Vi välkomnar förslaget med kluvna känslor. I grund och botten vill vi ha lokalt självbestämmande, samtidigt behöver det vara mer lika över hela landet, säger Christian Orsing (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
Kommunen har sedan 2019 egna riktlinjer för utformningen av skol- och förskolegårdar – även för ytornas storlek. I sitt remissvar skriver kommunen att riktlinjerna underlättat kommunikationen med konsulter, byggherrar och verksamhetsutövare och efterlyser liknande storlekskrav från Boverket. Kommunen ser samtidigt att lekplatser, natur- idrotts- och grönområden som bra komplement i områden med ont om plats.
Bland de som avstyrker Boverkets förslag återkommer bland annat ett värnande om det kommunala självbestämmandet.
Flera remissinstanser varnar också för att bindande krav skulle vara oförenliga med kommunernas vitt skilda förutsättningar.
– Man får inte skapa inlåsningseffekter. Landet Sverige är avlångt och förutsättningarna ser olika ut, säger Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Umeå Kommun som avstyrker Boverkets förslag.
I sitt remissvar skriver Umeå kommun bland annat att bindande krav kan leda till att skolor måste anläggas långt från elevernas hem, för att få tillgång till de ytor som krävs för att uppfylla framtida krav – en oro som delas av ett flertal ytterligare remissinstanser.
Hans Lindberg säger att kommunen hellre ser flexibilitet, där gemensamma grönytor och parker kan ses som friytor för eleverna.
– I en stad som förtätas ser vi istället en möjlighet att samordna friytor. Det finns en stor vilja och engagemang mellan fastighetsägare och arkitekter för att skapa spännande miljöer, säger han.