Regeringen vill genomföra massiv förändring av bygglovs­reglerna

”En del av ett massivt regelförenklingspaket.” Det är regeringens beskrivning av ett helt nytt regelverk för bygglov som nu ska behandlas av lagrådet för att sedan utmynna i en proposition till riksdagen. I paketet ingår att flera byggen som idag kräver bygglov eller anmälan och startbesked, kommer att kunna genomföras utan krav på vare sig det ena eller andra. Hit hör exempelvis de 30 kvadratmeter stora Attefallshusen samt lika stora tillbyggnader till befintliga bostadshus. Utanför detaljplanelagt område ska man få bygga till 50 kvadratmeter utan bygglov eller startbesked. Bygglovsbefriade blir även åtgärder som strider mot detaljplanen, som att göra om en vind till bostad, samt fasadförändringar på en och flerbostadshus.

– Det är den största reformen av regelverket för bygglov på nästan 15 år, konstaterade bostadsminister Andreas Carlson vid en pressträff där han också förkunnade att ”det blir enklare och friare för den enskilde att bygga nytt, bygga om och bygga till” samt att reformerna kommer att innebära minst 30–40 procent färre bygglov för nämnderna att hantera.

Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Den har formulerats av bland andra kommunpolitiker, SKR och Sveriges Arkitekter.

Annie Östlund, kommunalråd (C), som har ansvar för bygglovs- och tillsynsfrågor i Huddinge kommun, säger i en debattartikel i Altinget att regeringen inte lyssnat tillräckligt på dem som arbetar med bygglov ute i kommunerna. Hon lyfter problemet att felbyggen med de nya reglerna kommer att behöva lösas i efterhand genom kommunernas tillsyn och att notan då hamnar på skattebetalarna. Som exempel lyfter hon Attefallshusen, som redan idag är bygglovsbefriade men fortfarande kräver anmälan och startbesked.

”I Huddinge hade 68 procent av anmälningarna år 2023 sådana brister att de inte fick startbesked. Medan utredning och remissinstanser föreslog att Attefallshus skulle bli bygglovspliktiga går regeringen åt andra hållet och tar i stället bort anmälan”, skriver hon.

Hon tar även upp allmänintresset och att exempelvis ett område som av kommunen planerats för 50 bostäder i praktiken kan få 150 bostäder.

”Friheten för den enskilde att bygga sig en liten extra bostad på tomten är fullt rimlig i mina ögon, men vi kan inte blunda för att det på sina håll blivit ett problem i lokalsamhället och skapar konflikter mellan grannar. I Huddinge har många fritidshusområden omvandlats till tätbebyggelse”, skriver hon.

Sveriges Kommuner och regioner, SKR, understryker att de ställer sig bakom ambitionen att förenkla regler och göra bygglovsprocessen smidigare, men ser också problem med förslaget: ”Den förskjutning från förprövning till tillsyn i efterhand som de nya reglerna innebär kräver ökade resurser, är svårare för kommunerna att finansiera och innebär osäkerhet för byggherre och grannar. Att göra om och göra rätt är mer omständligt än att göra rätt från början”, skriver Ann-Sofie Eriksson, chef för sektionen för planering, säkerhet och miljö på (SKR) i en debattartikel.

Även Sveriges Arkitekter debatterar i ämnet, med en artikel i Altinget. Anki Kaplan Wikström är samhällspolitisk utredare på Sveriges Arkitekter och är kritisk till de slopade kraven på bygglov. Hon säger att det finns flera skäl att kritisera att exempelvis Attefallshusen varken kommer att kräva bygglov eller startbesked och påpekar att Sveriges Arkitekter kritiserade detta redan i sitt remissvar till bygglovsutredningen år 2021.

– Kraven i plan- och bygglagen, att en byggnad ska anpassas till landskapet och den befintliga bebyggelsen finns ju kvar, men lyckas den som bygger inte göra rätt och grannarna klagar ska det bli tillsyn i efterhand. Det är orimligt både praktiskt och ekonomiskt. En bortsprängd berghäll eller ett nedsågat gammalt träd går inte att återställa. Och att riva eller flytta en redan byggd byggnad blir dyrt, säger Anki Kaplan Wikström och tillägger:

– Vanliga villaägare kan inte göra den här typen av komplexa lagtolkningar. Här behövs kommunens expertbedömningar.