Professorn: Det behövs satsningar på gemensamma utemiljöer
Forskare i Malmö har studerat allmänningar och stråk i tre skånska kommuner. Studien visar på en försämrad och ojämlik tillgång till gemensamma utrymmen.
– Det skulle behövas satsningar, men utvecklingen går åt ett annat håll i dag, säger professor Karin Grundström.
Karin Grundström är professor i arkitektur vid Malmö universitet.
Förtätning, privatisering och polarisering av våra landskap är enligt forskare på Malmö universitet processer som riskerar att leda till en ojämlik tillgång till allmänna platser. I projektet Allmänningar och stråk för rumslig rättvisa i urban fullåkersbyggd har de studerat allmänningar och stråk i de skånska kommunerna Malmö, Lund och Staffanstorp.
– I dag ser vi hur parkmark och tillgången till gemensamma rum och utemiljöer minskar. Syftet med projektet är att ta reda på mer om betydelsen av och tillgången till våra allmänningar, säger Karin Grundström, projektledare och professor i arkitektur på Malmö universitet.
Projektet har varit indelat i tre faser som i tur och ordning haft historiska lämningar, planering och användning i fokus. Hur gemensamma rum kopplar ihop stad med landsbygd och stadsdelar med varandra har varit ett viktigt tema för studien.
Genom arkivstudier och gemensamma vandringar, så kallade ”pratpromenader” har forskarna studerat lämningar av äldre allmänningar och stråk, som till exempel fäladsmarker, och nyare inslag, som beträdor på åkermark.
Forskarna har använt så kallade ”pratpromenader” för att samla information om allmänningar och stråk i landskapet. Från vänster till höger syns David Pinder, Peter Parker och Karin Grundström.
– Vi har ett rikt arv i allemansrätten och det finns allmänningar och stråk i landskapet. Det vi har sett är att de i dag ofta är utspridda utan kopplingar till varandra. De kan vara svåra att nå, särskilt om man inte har tillgång till bil, säger Karin Grundström.
Forskarna har intervjuat tjugo planerare i de tre kommunerna. De ser alla vikten av gemensamma rum, men också stora utmaningar på området. Det handlar bland annat om privatisering som gör att kommunen förlorar rådighet över marken. Allmänningar av hög kvalitet är ojämnt fördelade mellan olika stadsdelar och förtätningstrycket gör att gemensamma rum försvinner.
Karin Grundström och hennes kollegor ser också problem med att allt fler stänger av utrymmen genom att sätta upp staket och skyltar. Så kallade ”gated communities” blir allt fler. I Sverige handlar det om bostadsrättföreningar som stänger av tillträdet på kvartersnivå men den sammanlagda effekten av många stängda kvarter kan enligt Karin Grundström bli stor.
I den sista delen av forskningsprojektet har kommuninvånare intervjuats om hur de ser på allmänningar och stråk. Samtalen visar att det finns ett stort behov av lättillgängliga platser som man delar med andra och där man känner sig välkommen.
– Intervjuerna tydliggör hur viktigt detta är för människor. Tyvärr ser vi att tendensen är att gemensamma utrymmen generellt sett försvinner snarare än öppnas upp. Det skulle behövas satsningar, men utvecklingen går åt ett annat håll i dag, säger Karin Grundström.
