Nyheter

”Politiken har inte insett nyttan av stadsarkitekter”

3 juni 2021

Många kommuner saknar stadsarkitekt, andra har tillträtt efter att rollen stått tom i åratal. Kunskapen om titeln är låg, anser Sveriges Stadsarkitektförening.
– Det är mycket fördomar. Eller så har politiken inte insett nyttan, säger Magnus Blombergsson, sekreterare i föreningen.

Annons
Foto iStock

Göteborg är en av de städer som länge saknade stadsarkitekt. I 15 år stod posten tom, innan Björn Siesjö tillträdde 2011.

I vintras fick Sveriges Stadsarkitektförening en fråga från en medlem som bad om hjälp med argument för att åter tillsätta en stadsarkitekt i sin hemkommun.

Situationen är inte unik. Det är okänt hur många kommuner som har stadsarkitekt och det är svårt att ta reda på. I många kommuner saknas fast arkitektkompetens helt. Andra har rollen på konsultbasis ett par timmar i veckan. Ytterligare ett antal, som Gävle och Göteborg, har tillträtt posten sedan den stått tom i över ett decennium.

– Det är starkt ifrågasatt att ha en stadsarkitekt i vissa kommuner, både i stora och små. Jag tror det är fördomar på grund av okunskap om rollens möjligheter. Politiken ser inte sett nyttan, säger Magnus Blombergsson, sekreterare i Sveriges Stadsarkitektförening.

Annons

Frågan blev ett digitalt föreningsforum som i april samlades för att formulera ett svar.

Rollen ser olika ut i olika kommuner, säger Magnus Blombergsson, med egen erfarenhet som tidigare stadsarkitekt i Ale kommun.

– En del är förvaltningschefer, syns i media och i fullmäktige, andra agerar experter inom förvaltningen medan en tredje samtidigt är bygglovschef.

Vi såg det här som ett gott tillfälle att ge oss själva lite råg i ryggen – och argument som kan användas i kommunerna.

Svaret finns sammanställt i ett femsidigt dokument, med inspel från ett antal arbetsgrupper och personliga erfarenheter från stadsarkitekter i olika kommuner.

Fyra punkter sammanfattar föreningens motivering – en stadsarkitekt behövs för att:

Annons

• Säkerställa kommunens arkitektur- och stadsbyggnadskompetens,

• ha tillgång till en utpekad ”komplex expertroll” i det allt mer komplexa samhällsbygget,

• ha en ”gränsgångare” mellan olika specialistkompetenser & aktörer samt för att

• utnyttja titeln för kommunikation & media internt & externt.

Magnus Blombergsson framhåller särskilt rollen som gränsgångare i kommunen.

– Kommuner är ofta organiserade som stuprör, varje avdelning gör sitt. Då är det ofta stadsarkitektfunktionen som kan vara den som samverkar emellan, som en hängränna mellan stuprören.

Annons

Samtidigt var forumet enigt om att stadsarkitekter ofta måste skapa sina egna mandat, och att det ofta saknas arbetsbeskrivning. Nu hoppas föreningen att den nya sammanställningen både kan vara en hjälp på traven för att fler kommuner ska tillsätta rollen – och ge självförtroende för de verksamma stadsarkitekterna.

– Men det är väldigt tydligt att titeln stadsarkitekt är något nästan alla kan ta till sig. Den är väldigt stark och bra i dialoger med både medborgare, politik och media, säger Magnus Blombergsson.

Author no image

Josef Svenberg

Gå till nästa artikel