Oro för arbetsmiljö och brist på inspiration bland distansstuderande

Enkäten genomfördes mellan den 5 och 12 mars, med 124 svarande studenter från Sveriges Arkitekter Studenternas nio lokalföreningar. Studenterna ger generellt distansundervisningen ett godkänt betyg. En betydande majoritet svarande tycker att skolorna hanterat pandemin och de rådande restriktionerna bra. De flesta tycker också att både föreläsningar och handledning har kunnat genomföras relativt smärtfritt på distans. Många uppskattar en ökad flexibilitet i studierna, medan andra upplever att möjligheterna att diskutera och ställa frågor är sämre i digitalt format.

Ellen Lindskog, student vid Arkitektuskolan på KTH.

Ellen Lindskog läser sitt femte år vid Arkitekturskolan KTH. Hon säger att en distansundervisningen på ett positivt sätt tvingat henne att förbereda sig mer inför handledning och presentationer.

– Det är få tillfällen man får respons och då känns de viktigare. Det är också svårare att vara spontan digitalt. För mig har det blivit viktigare att hitta metoder och infallsvinklar som intresserar och motiverar mig, annars får jag ingenting gjort, säger hon.

Men det finns orosmoment. En stor del av de svarande upplever att distansstudierna inneburit svårigheter att byta inspiration, tips och information med varandra.

Många studenter upplever även försämrade möjligheter till en hållbar arbetsmiljö under distansstudierna och flera uttrycker oro för att utbildningarnas kvalitet under pandemin.

Marcu Johansson, studerande KTH.

Marcus Johansson läser arkitektprogrammet vid Arkitekturskolan KTH och delar bilden i enkäten. Han säger att många gjort ansatser att studera tillsammans över videolänk, men att det blivit svårare att ge konstruktiv kritik gällande projekt och process.

– De positiva effekterna av att jobba nära andra studenter i ett kluster försvann helt när studierna lades på distans, säger han.

Han har studieuppehåll efter sin kandidatexamen, men säger att handledning och redovisningar hörde till det som fungerade bra digitalt, även om ritningar gör sig bättre i verkligheten än på en datorskärm.

– Att inte längre ha tillgång till skolan och dess verkstäder var en stor förlust med distansstudierna, säger han.

Även Ellen Lindskog upplever att ensamheten och distansen till de andra studenterna har bidragit till brist på inspiration.

– Vi har förlorat hela studio-miljön. Att följa andra studenters process är så himla viktigt, så mycket går förlorat när man sitter själv, säger hon.

Linnéa Hanell, ordförande för Sveriges Arkitekter Studenterna säger till Arkitekten att man förvånats över den generellt positiva bilden som framträder i enkäten.

Linnéa Hanell, ordförande i Sveriges Arkitekter Studenterna.

– Det finns en vilja att fortsätta med den flexibla strukturen. Den möjliggör för ett annat sätt att arbeta och ha en vardag. Det finns också en stor förståelse för hur skolorna ställt om under pandemin, säger hon.

Linnéa Hanell lyfter samtidigt den psykiska ohälsan och arbetsmiljön som särskilda orosmoln i enkäten, som bland annat presenterats för representanter för skolorna.

– Det är viktigt att skolorna visar att man det tar på allvar och steg ett är att bekräfta oron som finns. Man måste prata med eleverna, om hur de mår och hanterar distansen. Vad arvet blir av distansundervisningen det vet vi inte än. Men man måste diskutera en plan för att tillgodogöra det som kan ha gått förlorat, säger hon.