Nytt verktyg ska klimatberäkna landskap
Vilken klimatpåverkan dagens landskapsarkitekturprojekt har borde stå högre på agendan, menar landskapsarkitekten Fredrik Toller på Sweco som nu lanserar beräkningsverkyget Bimitigation.
I Bimitigation lyser de objekt som genererat mest växthusgaser rött. Landskapsarkitektstudenten Amanda Smedberg har under våren utvärderat verktyget i sitt examensarbete.
Klimatarbete för landskapsarkitekter har framförallt handlat om adaptation, alltså anpassning till ett förändrat klimat, som skyddsvallar mot översvämning och dagvattenhantering.
– Om vi också ska ägna oss åt mitigation, alltså att minska utsläppen i våra projekt, måste vi bygga smartare, med lokala råvaror och med andra material. Här ville vi dra vårt strå till stacken, säger landskapsarkitekten Fredrik Toller.
Han är studiochef hos Swecos arkitektverksamhet och har varit drivande i framtagandet av verktyget Bimitigation. Syftet är att göra det lättare att ta smarta klimatbeslut i konkreta landskapsarkitekturprojekt.
Hur fungerar Bimitigation?
– Verktyget består av två delar, den första är en lista med de sjuttio vanligaste materialen som vi landskapsarkitekter använder där vi tagit fram siffror på hur stor klimatpåverkan de har. Den andra delen är att listan stoppats in i vår mallfil i revit och taggas med gwp-värden. Gwp står för global warming potential, alltså hur materialen bidrar till den globala uppvärmningen. Resultatet är en värmekarta där du på ett visuellt sett ser vilka material som släpper ut mest i projektet.
Vad hoppas du verktyget ska bidra till?
Fredrik Toller.
– Jag hoppas att det ska bidra till en medvetenhet hos våra kunder och i slutändan såklart mindre klimatpåverkan. Hur mycket utsläpp ett specifikt torg har tror jag blir en fråga man kommer att prata om i framtiden. Ett problem för oss landskapsarkitekter är att vi har väldigt lite siffror. Men nu kan vi luta oss mot det här verktyget som visar att kinesisk granit till exempel släpper ut ungefär 7,5 gånger så mycket koldioxid som svensk granit.
Idag redogör du för konceptet på ett webinarium av klimatuppropet Architects declare, som Sweco är med i. Kontoren som deltar ska dela med sig av kunskap på öppen källkodsbasis. Hur delar ni det här verktyget med era kollegor?
– All data som vi använder är från öppna databaser, så det är inga hemligheter. Vi har bara samlat ihop det på ett smart sätt och visar upp datan på ett visuellt sätt i BIM. Det är ett arbetssätt som alla kan använda.
– En viktig aspekt är att listan med materialen kommer att behöva uppdateras, och det är ett ansvar som jag tycker ska ligga centralt så att hela branschen följer samma principer. Ljuset i tunneln är att Boverket, Trafikverket och Naturvårdsverket är på gång med en nationell databas som kommer inom en relativt snar framtid. Men vi inom Sweco vill ligga i framkant, så därför har vi sammanställt en egen lista.
