Nya grepp krävs för återbruk i industriell skala

De tunga byggnadskomponenterna av stål och betong ligger bakom de största koldioxidutsläppen i byggskedet. Samtidigt står bygg- och rivningsavfall för cirka en tredjedel av Sveriges alla avfallsmängder, medan tusentals ton av det håller så hög kvalitet att det kan fortsätta användas. Därför finns mycket att vinna på att återbruka byggnadsdelar. Men det finns flera hinder.

– Många teknikkonsulter och arkitekter visar framfötterna och erbjuder tjänster kopplade till inventering av material för återbruk och återbrukssamordning. Utmaningarna ligger ofta senare i processen, säger Johanna Andersson som är senior projektledare på IVL svenska miljöinstitutet.

IVL har jobbat med återbruksfrågan sedan 2015 och koordinerar Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, som bildades 2019 för att skapa förutsättningar för återbruk av byggprodukter i industriell skala.

Våren 2019 startades samverkansprojektet Återbruk Väst på initiativ av IVL, Chalmersfastigheter och Business region Göteborg där flera projekt har inventerats och utvärderats utifrån återbrukspotential och verkligt återbruk. Resultatet visade att ungefär en tredjedel av byggmaterialen har kunnat återbrukas. Och att lagkrav och branschpraxis för exempelvis kvalitetssäkring och garantier, tekniska krav och bygglov är frågor som måste hanteras för att kunna återbruka mer komplexa material och stommar.

– En orsak många också nämner är att inventeringen kommit i gång för sent. Dessutom ska konstruktionen kunna demonteras utan att delarna skadas, säger Johanna Andersson.

Andra utmaningar är transporter, logistik och lager. CCBuild har själva byggt upp en digitaliserad marknadsplats för återbruk av byggvaror som kan återbrukas och det finns flera aktörer på gång.

– Det har börjat röra på sig men det behöver växa och bli mer industriell skala för att ge effekt, säger Johanna Andersson.

Sedan återbrukskonsulten Anton Franker startade det egna företaget Reclaimd 2019 har han samarbetat med flera arkitektföretag. I ett pilotprojekt i Göteborg, för Akademiska hus, har han rollen som återbrukssamordnare och han har där gjort en materialinventering tillsammans med Link arkitekter medan Arkitema fått uppdraget att rita vidare. I ett uppdrag för Allmännyttan i Göteborg har han i projekteringsfasen i uppdrag att hitta 3 000 kvadratmeter tegel och i ett rivningsprojekt arbetar han med att ta tillvara limträbalkar till ett annat projekt.

– Tajming är den största utmaningen, att hitta rätt material vid rätt tidpunkt och att kunna lagra materialet under en mellanperiod, säger Anton Franker.

Nu har han och en kompanjon startat en återbrukstjänst med ett lager för mellanlagring i en lokal i Frihamnen i Göteborg. Kunder är främst fastighetsägare som utlovas en återbruksgaranti för produkterna.

– Men det kommer behövas fler lokaler och mer utvecklade system i Sverige för att återbruk ska fungera i större skala nationellt, säger han.

Anton Franker var anställd på Chalmersfastigheter när de 2017 beslöt att genomföra nybyggnationen av ett nytt besökscentrum vid Onsala rymdobservatorium i Halland som ett ambitiöst återbruksprojekt. Målet för andelen återbrukat material sattes till 85 procent, installationer inräknade. White arkitekter anlitades fram till bygglov och bygghandling och har sedan haft en rådgivande roll när återbrukat material skulle projekteras in. Anton Franker har fortsatt i projektet som konsult i det egna företaget och som ansvarig återbrukssamordnare.

Planerna att riva hela den befintliga byggnaden på platsen vid Onsala rymdobervatorium övergavs tidigt. I stället fattades beslutet att demontera halva huset och använda delar av materialet i en tillbyggnad. Under demonteringen upptäcktes att träet inte kunde användas för stommen och stål blev då det enda möjliga alternativet. Men att hitta återbrukat stål har blivit den mest utmanande uppgiften.

– Jag tycker att målet på 85 procent var realistiskt men vi satte det innan vi visste vilket material som kunde återanvändas på plats. Vi landar troligen lägre i slutändan, säger Anton Franker.

Arkitekterna på White jobbade fram gestaltningsprinciper där bärande tankar fastställdes innan de visste vilka material det skulle byggas av. Efter en förändring av designen justerades exempelvis fönstersättningen så att samtliga befintliga fönster kunde återbrukas.

– Det har varit en omvänd gestaltningsprocess där arkitekterna fick utgå från de material vi hade i stället för att föreskriva vissa material. Återbruk kräver en annorlunda arkitektroll och en mer generell design, säger Anton Franker.

Ansvarig arkitekt på White har avböjt att uttala sig om processen.