Ny data ska ge mer kunskap om varsam renovering

Kulturhistoriska värden kan lätt förstöras när byggnader energieffektiviseras. Enligt Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, behövs det därför mer kunskap om hur man kan gå till väga för att bevara kulturvärden vid renoveringar. Han leder en förstudie som tittar på hur en databas med svenska exempel bör utformas. 

– För arkitekter är det viktigt att kunna visa för fastighetsägare hur man kan energieffektivisera på ett varsamt sätt, säger Tor Broström. 

Uppsala universitet har tidigare varit med om att ta fram HIBERatlas, en internationell databas som innehåller goda exempel på energieffektivisering med kulturhistoriska hänsyn. Fokus i HIBERatlas ligger på södra och mellersta Europa och få projekt från Sverige har lagts in. Förstudiens enkätundersökning visar att databasen efterfrågas men vissa menar att det är för omständligt att lägga in nya exempel. Under hösten kommer forskarna lägga ett förslag på hur man kan gå vidare. 

– Troligen kommer vi föreslå att den internationella databasen fortsätter att användas men att vi hittar bättre sätt att fylla den med svenskt innehåll, säger Tor Broström. 

Forskarna lägger under året in ett tiotal svenska projekt i HIBERatlas, för att utforska hur den fungerar och hur den kan förbättras. Information som läggs in är bland annat tekniska beskrivningar, antikvariska utlåtanden och byggnadens historia. 

Ett projekt som nu finns i databasen är Lövsta bruk i Uppland där Statens Fastighetsverk (SFV) integrerat solceller på stallbyggnader från 1750-talet. Installationen är diskret utformad och utfördes bara på de övre takfallen vilket gör att den inte är så synlig. Den är dessutom reversibel så att takkonstruktionen kan återställas till sitt tidigare utseende. Man var tvungen att byta ut plåten på det befintliga takfallet men resultatet blev mindre visuell påverkan jämfört med konventionella solpaneler som placeras på utsidan av taket. 

Enligt Tor Broström finns det mycket know-how om varsamma renoveringar, men för ett specifikt projekt kan den vara svår att få tag på. Databasen är ett sätt att samla in den erfarenhet som existerar och ge fler tillgång till den. Det finns inte någon mall för hur en bra energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader ska se ut.  

– Det är en avvägning mellan att spara energi och bevara byggnaden som den ser ut. Databasen kan innehålla projekt där man gått långt åt ena eller andra hållet och prioriterat olika. Man får ta del av hela processen, följa hur man har tänkt och vilka avvägningar som gjorts utmed vägen, säger Tor Broström.