Nyheter

Här diskuteras unik statistik om krympande skolgårdar

28 maj 2018 - Av Annika Jensfelt

Boverket har tagit fram statistik som visar hur mycket den friyta som barn i grundskolan har tillgång till minskat de senaste tre åren.
– Nu har vi siffrorna. Vad gör vi med dem?, sa Boverkets projektledare Ulrika Åkerlund när statistiken presenterades.

Annons
Annons

Boverket presenterade den nya statistiken vid ett frukostseminarium på måndagen.

Foto Annika Jensfelt

Statistiken, som Boverket tagit fram med hjälp av Statistiska centralbyrån, visar att den genomsnittliga friytan per grundskoleelev minskat med 3,7 kvadratmeter på tre år.

– Studien visar att vi har ett strukturellt problem. Jag oroas över att krympningen går så snabbt, sa Ulrika Åkerlund, som är landskapsarkitekt, under måndagens seminarium där även representanter från Skolverket, Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket fanns på plats.

Den primära orsaken till de krympande skolgårdarna är enligt rapporten förtätning, att antalet elever ökat, samtidigt som paviljonger och andra nytillkomna skolbyggnader tagit en del av friytorna i anspråk. Det blir alltså fler elever på mindre utomhusyta.

Boverkets rekommendation, som bygger på forskningen inom området, är att skolgården ska ha en storlek om minst 30 kvadratmeter per barn för att kunna erbjuda rätt funktion och kvalitet. Enligt den nya statistiken är det drygt 40 procent av grundskoleeleverna i Sverige, 480 000 barn, som har mindre yta än så. Minst är skolgårdarna i Stockholm med 14,9 kvadratmeter per barn. Att jämföra med Storuman i Västerbotten där skolgårdarna ger varje barn i snitt 148,3 kvadratmeter att leka och röra sig på under rasterna.

– Stora regionala och kommunala skillnader leder till ojämlikhet eftersom skolgårdarna kan bidra till barns hälsa. Samhällsplaneringen behöver ta hänsyn till barns hälsa och utveckling, kommenterade Susanne Nilsson från Folkhälsomyndigheten.

Boverket har nyligen fått regeringens uppdrag att ta fram en vägledning för gestaltning av förskolor och skolor, där även utemiljön ingår. Uppdraget har slutdatum 2019. Samtidigt har Skolverket ett uppdrag som handlar om att få in mer rörelse i skolundervisningen.

Suzanne de Laval, arkitekt från nätverket Arkis, Arkitektur i skolan, satt i publiken och tycker att det är dags att Boverket, Skolverket och även Skolinspektionen sätter ner foten i frågan.

– Sverige ligger långt efter våra nordiska grannar när det gäller att bry sig om skolans fysiska miljö, sa hon.

Hela Statistiska centralbyråns rapport med statistik finns att läsa här.

Relaterade artiklar: