Mer än var fjärde kommun har ett arkitekturpris

Det blir allt vanligare att landets kommuner delar ut någon form av pris inom arkitektur. 2016 svarade 50 av 290 kommuner att de gör det. Två år senare hade antalet ökat till 64 kommuner. Nu visar Arkitektens nya kartläggning att minst 81 kommuner i dag har ett eget pris.

En av kommunerna som infört ett arkitekturpris under 2025 är Nordmalings kommun, med knappt 7 000 invånare. Priset ska delas ut för första gången under 2026.

– Det är ett ganska enkelt sätt att uppmärksamma bra arkitektur. Jag tror att priset kan bidra till en ökad stolthet bland kommuninvånarna och till en ökad attraktionskraft. Nordmaling har sjunkande befolkningstal och det är en trend vi vill vända, säger arkitekten Elsa Brynje som i somras anställdes som samhällsplanerare i Nordmalings kommun, en tjänst och kompetens som tidigare inte funnits i organisationen.

Det var Elsa Brynje som tog initiativ till arkitekturpriset och politikerna nappade genast på idén, berättar kommunalrådet Madelaine Jakobsson (C).

– Priset ska inspirera människor till att bygga på ett bra sätt i Nordmaling – och uppmärksamma dem som gör det. Vi vill lyfta fram allt som är positivt i kommunen och som gör Nordmaling mer attraktivt, säger Madelaine Jakobsson.

En annan kommun som instiftat ett pris under 2025 är Västerås. Där delades byggnadsvårdspriset Stadens smycke ut för första gången i december, i samband med fullmäktiges sammanträde. Idén fördes ursprungligen fram i en motion från Moderaterna, berättar Jennie Björklund, stadsbyggnadsantikvarie i Västerås, som projektlett arbetet med att införa priset.

– Syftet är att få alla att inse vilket fantastiskt kulturarv vi har i Västerås. Vi vill lyfta att man kan bygga om befintliga miljöer och ge värdefulla gamla byggnader nya funktioner i stället för att riva dem, säger Jennie Björklund.

I vissa kommuner är arkitekturpriset under politisk diskussion eller omarbetning. I Trollhättan delade man inte ut något pris under 2025 för att uppdatera stadgarna som togs fram när priset instiftades för 20 år sedan.

Ett annat exempel är Värnamo som pausat sitt pris under både 2024 och 2025 för att prisets riktlinjer ska matcha kommunens nya arkitekturpolicy som ska bli klar 2026.

– Det skulle vara märkligt att jobba med en policy och samtidigt inte se över stadgar och riktlinjer för priset. Det känns ju som att de hör ihop temamässigt. Sedan är det en resursfråga också. Vi måste hinna med allt arbete, säger Henrik Storm, stadsarkitekt i Värnamo.

Han tror att priset spelar en stor roll för branschen och kan höja kvaliteten på arkitekturen.

– Det finns helt klart ett pr-värde. Lokala byggherrar och arkitektkontor blir stolta över att få priset. Visar vi i kommunen vår uppskattning för projekt som vågat gå lite längre kan det leda till att nästa projekt som någon sitter och ritar på spänner bågen ytterligare, säger han.

Runtom i landet finns det också kommuner som uppger att de har ett pris, men inte delat ut det under 2025 eftersom det kommit in för få nomineringar. Eller inga alls. Hit hör Bengtsfors, Gnosjö, Hammarö, Sjöbo, Skara och Vara. Ytterligare ett exempel är Lindesberg, där Sanna Jonsson är stadsarkitekt.

– Trots annonsering både på nätet och i tidningar har vi inte fått in några nomineringar den här gången. Det är lite konstigt, vi har alltid fått det tidigare år, säger hon.

Hon tror att priset kan ha hamnat i skuggan av andra saker.

– Vi har så mycket annat som händer i kommunen just nu, bland annat vindkraftsetableringar och skolnedläggningar som många opponerat sig emot. Medborgarna orkar nog inte engagera sig i hur mycket som helst samtidigt.

Men det betyder inte att kommunen funderat på att lägga ned priset.

– Nej, nej, det har vi inte gjort. Förra året fick vi tre bra nomineringar. Vi tar nya tag. Jag tror att priset betyder en hel del för invånarna. För oss på kommunen är det viktigt att kunna lyfta de kvaliteter som kan komma genom omvandling av äldre byggnader och ny god genomförd arkitektur.

Men det finns kommuner som har bestämt sig för att avskaffa sitt pris. Bland de kommuner som i förra undersökningen uppgav att de hade ett pris, men inte längre har det, finns Lidingö, Skurup, Öckerö, Partille och Södertälje.

Arkitekten har varit i kontakt med olika förvaltningar på Lidingö kommun och frågat vad som ligger bakom politikernas beslut att avskaffa priset, men inte fått något svar.

I underlaget inför Partilles beslut att ta bort priset står det att anledningen är att det är en uppgift som inte rimmar med det myndighetsuppdrag nämnden ansvarar för. Att bygg- och miljönämnden väljer ut och ger pris till ett ärende av alla bygglovsärenden som hanteras under året kan påverka förtroendet för myndigheten, står det i underlaget.

Samtidigt är flera kommuner på gång att införa ett eget pris.

I Katrineholm är stadgarna för ett nytt lokalt arkitekturpris på väg till kommunfullmäktige för beslut. Och i Piteå är det bestämt att ett arkitekturpris ska delas ut från och med 2027. Information ska gå ut under det här året, berättar Florian Steiner, stadsarkitekt i Piteå.

– Ett pris lyfter arkitekturen i samhället. Det finns ofta en ganska rationell syn på det som ska byggas och där kan ett pris skapa mer incitament att göra det lilla extra som annars kanske hade valts bort, säger han.

Florian Steiner har drivit på i flera år för att införa ett pris.

– Det är något vi saknat och vår nya kommundirektör nappade direkt på idén.

Vad tror du priset kan betyda för Piteå?

– Ofta är arkitektur något som medborgare kan reta sig på. Jag hoppas att priset ska leda till en diskussion om vad som är bra arkitektur. Att det bidrar till att folk ser positiva värden i det byggda, säger Florian Steiner.

Läs en längre version av artikeln i nya numret av Arkitekten (1/2026) och se hela listan med prisade projekt 2025.