Mängden arkitekturpolicyer ökar
Allt fler kommuner skaffar arkitekturpolicyer, visar Sveriges Arkitekters undersökning.
– Det är väldigt tydligt att det talas om arkitekturpolicyer i kommunerna, säger Holger Nilsson, rapportförfattare.
Drygt ett 20-tal av Sveriges kommuner har i dagsläget en arkitekturpolicy, enligt preliminära siffror från en undersökning av Sveriges Arkitekter. Därutöver pågår det ett arbete i ett 40-tal av kommunerna och ytterligare ett 50-tal avser inleda ett arbete med att ta fram en arkitekturpolicy.
– Det är roligt att så många kommuner nu har en färdig policy. Lägger man till de kommuner som har en policy på gång eller ambitioner om att skaffa en är det över hälften av kommunerna i undersökningen, säger Holger Nilsson.
När Arkitekten gjorde en motsvarande enkät 2011 var det bara en handfull av landets kommuner som uppgav att de hade en policy. När tidningen följde upp enkäten 2018 uppgick antalet till 17 stycken. I den enkät som ligger till grund för Sveriges Arkitekters nya rapport var det hela 48 kommuner som angav att de har en policy, men vid närmare granskning har Sveriges Arkitekter kommit fram till att det enbart var 25 stycken som lever upp till förbundets definition av vad en policy är.
– Vi har kommit fram till att det inte räcker med att en kommun exempelvis har uppfört ett gestaltningsprogram i samband med en detaljplan, eller att man hänvisar till sin översiktsplan. Dessutom är det ett antal kommuner där vi inte hittat något underlag för att en policy faktiskt finns. Dock har vissa översiktsplaner en tydlig integrerad strategi med riktlinjer och lyfter inte endast att arkitekturen är viktig utan använder konkretioner. Dessa kommuner har vi kategoriserat till gruppen som har en policy, säger Holger Nilsson.
Samtidigt uppger cirka hälften av kommunerna i Sveriges Arkitekters undersökning att de inte har för avsikt att påbörja något arbete alls.
– Det är andra sidan av myntet, men här framgår det ändå att det finns ett stort intresse för arkitektur. Flera kommuner har pekat på att de inte ser en policy som lösningen i deras arbete med arkitekturfrågor och lyfter exempelvis fram att de har arkitekturpriser.
Kommunernas policyer är utformade på vitt skilda sätt och kan bestå av allt i från några sidor till dokument om hundratals sidor. De kan stå som enskilda dokument, eller vara inarbetade som egna avsnitt i översiktsplanen som godkänts av kommunfullmäktige. Men omfånget är inte avgörande för en policys eventuella framgång. Slutsatsen i rapporten stavas i stället förankring.
– När policyarbetet görs måste det arbetas fram tillsammans med politiken, så att de är med på tåget, men även internt bland kollegor och inom andra förvaltningar så att de varit med och sett utvecklingen. Förankring är den överlägset största framgångsfaktorn, säger Holger Nilsson.
Fakta: Om undersökningen
Sveriges Arkitekter har undersökt vilka kommuner som har en arkitekturpolicy eller motsvarande dokument.
I en enkät som skickats ut till landets 290 kommuner under våren 2019 har kommunerna fått svara på frågan om de har en eller flera strategier/dokument/policyer för hur de arbetar och kommer att arbeta med arkitektur eller gestaltning framöver.
Kommunerna har även svarat på om det pågår ett arbete med att ta fram en policy, om de planerar att påbörja ett sådant arbete respektive om de inte avser att påbörja ett sådant arbete.
Sveriges Arkitekters rapport finns att läsa här.