Mångårig forskning bakom betongutställning
Arkdes-utställningen Flygande betong går på djupet med hur betongelementen fick sitt genomslag och marknadsfördes när de spreds över världen.
– Propagandan och videor är oskiljaktiga från betongelementen, säger Hugo Palmarola, curator och forskare.
Arkdes-utställningen Flygande betong har curerats av de chilenska forskarna Pedro Ignacio Alonso och Hugo Palmarola och formgetts av Note design studio.
I dag öppnar utställningen Flygande betong – byggelementen som förändrade världen på Arkdes i Stockholm.
Utställningen rymmer 60 modeller av modulsystem från fem kontinenter, en gigantisk, upphängd modell av det kubanska modulsystemet KPD och skärmar där besökaren kan följa systemens utbredning över världen. Men Flygande betong spänner samtidigt över så väl geografiska som mediala gränser genom att inkorporera propagandaaffischer, leksaker och filmer som knyter an till betongelementens framväxt och genomslag.
Ett frö till utställningsidén såddes redan för 12 år sedan då curatorerna Pedro Ignacio Alonso, professor i arkitektur, och Hugo Palmarola, designforskare, började att forska ihop. Duon, som är knuten till Chiles katolska universitet i Santiago, gjorde efterforskningar kring en chilensk betongelementfabrik. Chiles dåvarande president Salvador Allende mottog 1972 fabriken av Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov efter att landet drabbats av en jordbävning.
–Vi förstod tidigt att det här inte var en berättelse som bara handlade om Chile, utan den innehöll många viktiga kopplingar ut i världen. Exempelvis var fabriken byggd efter en fransk modell baserad på en sovjetisk förlaga och som justerats ytterligare utifrån erfarenheter som gjorts på Kuba, säger Pedro Ignacio Alonso, curator till utställningen och professor i arkitektur.
Hugo Palmarola och Pedro Ignacio Alonso började forska ihop om betongelementens historia för tolv år sedan.
De fastnade för hur sammanlänkad världen blev genom spridningen av de prefabricerade betongelementen. Under forskningsarbetet tog de del av propagandaaffischer, videor och bilder som producerades allt eftersom byggsystemen spreds.
– Det har varit helt grundläggande för oss att arbeta multidisciplinärt, både då vi själva har olika ämnesbakgrunder men även för att informationskällorna varit så varierade. Och det blev uppenbart att det här skeendet måste berättas på fler sätt än enbart med arkitekturens språk, eftersom exempelvis propaganda och videor är oskiljaktiga från betongelementen, säger Hugo Palmarola.
På utställningen samsas därför idealiserande bilder på glada sovjetiska arbetare och kranar som lyfter betongelement i solskenet, med videoklipp från den svenska filmen Stenansiktet där ett ungdomsgäng mördar arkitekten bakom deras miljonprogramområde.
– Vi vill fånga både den utopiska bilden som förmedlades i början av elementens spridning, men även den backlash som följde för systemen där de blev scen för dystopier, säger Pedro Ignacio Alonso.
Efter att ha prisats med Silverlejonet på Venedig-biennalen 2014 för utställningen Monolith controversies bjöds forskarduon in till en rad länder, däribland Sverige, för att berätta om sin forskning. De medverkade i ett seminarium i Stockholm på inbjudan av KTH-forskaren Erik Stenberg 2017, som också medverkar i utställningen, vilket ledde till inbjudan att göra en stor utställning på Arkdes.
– Skillnaden här är möjligheterna, i Venedig är utrymmet begränsat och besökarna har inte tid att stanna särskilt länge och sätta sig in i materialet. Här har vi verkligen fått utrymme att utveckla berättelsen om betongelementen, säger Pedro Ignacio Alonso.
Utställningen visas på Arkdes till den 1 mars 2020.
Utställningen innehåller mängder av nyproducerade renderingar av José Hernández föreställande de gamla byggsystemen. Här syns det kubanska GPS-systemet.
