Lång väg till skyddad yrkestitel

Arkitektjobb verkar det finnas väldigt gott om, i alla fall om man söker på titeln på sajten som kallar sig ”världens största jobbnätverk”, Linkedin. Men tittar man lite närmare verkar en häpnadsväckande liten andel av annonserna rikta sig till någon som kan något om arkitektur i traditionell mening. I stället handlar det mest om jobb som har med helt andra branscher att göra. Enterprise-arkitekt på försäkringsbolag, e-commerce-arkitekt på ett traditionellt industriföretag, IAM-arkitekt på redovisningsbyrå och integrationsarkitekt på SJ är bara några exempel.

– Det sjukaste var när HSB sökte chefsarkitekt och jag tänkte äntligen!

Det säger Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter.

– Jag har länge varit på dem om att de borde tillsätta en sådan. Men sen när man kollar annonsen så visar det sig att vad de egentligen vill ha är en IT-chef.

Så länge arkitekt inte är en skyddad yrkestitel kan vem som helst kalla sig det. De flesta yrkestitlar är inte skyddade i Sverige. Exempel på titlar som ändå är skyddade är advokat, revisor, elinstallatör, bergsguide och forsrännare. Detta enligt Universitets- och högskolerådet. Deras enhetschef på avdelningen för bedömning av utländsk utbildning, Sara Rågwall, skriver till Arkitekten på mejl: 

”Det finns yrken som är reglerade genom att det i svensk lag är skrivet vad som krävs för att få arbeta inom yrket. Det kan krävas en viss examen eller en auktorisation, legitimation eller annat formellt erkännande.”

Det tycks alltså finnas två saker som man måste uppnå om man vill få sin yrkestitel godkänd i Sverige. Först måste man se till att få det inskrivet i lagen, och sedan måste det finnas någon form av myndighet eller tillsynsinstitution som kan utfärda yrkesbevis till dem som har rätt kvalifikationer.

Den myndighet som har hand om flest legitimationer och yrkesbevis är Socialstyrelsen. Det handlar om hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och omfattar yrken som läkare, psykolog, tandhygienist och röntgensjuksköterska. I sommar tillkommer även undersköterska. För att få kalla sig sådana saker krävs att man får ett bevis – ofta i form av en legitimation – från Socialstyrelsen, som visar att man har rätt kompetens.

– Det här är verksamheter där liv och död kan stå på spel. Man gör det här för att stärka förtroendet för verksamheterna, säger Anders Kring, som är jurist på Socialstyrelsen, och han fortsätter:

– Det är också områden där det råder kunskapsassymetri, de sjuka är inte experter på de här områdena. Då går staten in som en garant för kvaliteten.

Anders Kring säger att man skyddar yrkestitlar för att ”säkerställa kompetens och främja förtroendet för branschen”, och föreställer sig att man har det syftet också inom andra branscher där man vill skydda sina yrkestitlar. Men han säger också att Sverige inte kan bestämma helt fritt inom de här frågorna. 

– EU har sin inre marknad med fri rörlighet och om stater själva börjar bestämma om att skydda yrkestitlar precis som de vill så hämmar det den fria rörligheten. Så det måste finnas starkt motiverande samhällsskäl.

Linus Larsson är techredaktör på Dagens Nyheter. 

– Otroligt, en arkitekt jag känner klagade på detta typ igår, säger han när Arkitekten hör av sig till honom. 

Anledningen till att vi kontaktar just honom är att begreppsförvirringen till stor del handlat om att just yrken inom IT-branschen har omfamnat ordet ”arkitekt” för sina yrken i ovanligt hög utsträckning.

– Det är förståeligt att arkitekter reagerar och känner att de här företagen snyltar på deras trovärdighet, men till exempel systemarkitekt har det hetat så länge nu så det är helt etablerat, säger Linus Larsson. 

– Det handlar om att man är en form av senior utvecklare, man skriver inte så mycket kod längre utan man har ett övergripande ansvar för utformningen av stora komplexa system.

På det sättet är det inte alls en konstig metafor, tycker Linus Larsson. Men sedan har begreppet spridit sig också till en mängd andra arbetsuppgifter inom techbranschen. 

– Det skänker en sofistikerad och exklusiv air och ibland ges det också till yrken som egentligen skulle kunna heta något betydligt mer jordnära. Då kan det bli lite fånigt.

Linus Larsson tror dock att problemet kanske egentligen inte är så stort.

– Jag förstår att det är irriterande för en arkitekt om man bara får en massa irrelevanta erbjudanden från Linkedin, men det kanske mest är ett problem som har att göra med Linkedin. Jag tror människor kan skilja på arkitekter och arkitekter, säger han.

Tobias Olsson, förbundsdirektören på Sveriges Arkitekter, är dock mer bekymrad.

– Det är allt vanligare att man i databranschen skippar prefixet, eller i vissa fall suffixet, till arkitekt. 

Han syftar på exempel som där det som borde vara en IT-arkitekt bara blir chefsarkitekt. Och där annonserna går på med fraser som ”Brinner du för arkitektur?”. 

– Det skapar en situation som är onödigt förvirrande för alla inblandade. Om du är en privatperson som vill ta hjälp av en arkitekt för att den ska hjälpa dig med bygglovshandlingar, eller tolka dina behov vid en utbyggnad, eller rita ett stall eller vad som helst, så vill du ju ha en arkitekt som du kan lita på. Det kan vara stora värden som står på spel för dig, säger Tobias Olsson.

– Om vem som helst börjar kalla sig arkitekt så marginaliserar det den kompetens som arkitekter har, och det kan i sin tur vara skadligt för professionens kunder, fortsätter han.

Därför menar Tobias Olsson att det finns ett samhällsintresse i att skydda yrkestiteln arkitekt. Han menar att den allmänna samhällstrenden när det gäller skyddade titlar inte riktigt ger någon anledning till optimism i frågan, men att Sveriges Arkitekter alltid brukar ta upp den med ansvariga politiker.

– Vi kom som närmast på 1970-talet, men den gången var det Olof Palme som satte stopp för det, enligt vad jag har fått berättat för mig, säger Tobias Olsson.

Han säger att förbundet nu ska ta upp frågan med utbildningsminister Mats Persson.

– Om titeln inte missbrukas finns det förstås ingen anledning att lagstifta, men ju fler case vi har som visar att den missbrukas, desto mer angeläget blir det ju, säger Tobias Olsson.