Lägsta antalet medlemmar i Sveriges Arkitekter sedan 2021
Sveriges Arkitekter har idag 14 022 medlemmar. Det är den lägsta siffran på fyra år och en minskning med 2,7 procent sedan toppåret 2023. Det finns flera förklaringar, säger förbundsdirektör Tobias Olsson. Enligt honom är medlemstappet inte den stora anledningen till förbundets ansträngda ekonomi.
Siffran för 2025 i slutet september.
Arkitekten har begärt ut Sveriges Arkitekters medlemsstatistik från år 2021 och fram till idag. Den visar att det totala antalet medlemmar minskat med knappt 400 personer sedan toppåret 2023.
Siffrorna spretar lite när man tittar på olika kategorier medlemmar. De viktigaste för förbundets intäkter är de yrkesverksamma fullbetalande. Toppnivån under senare år var 2022 med 10 618 fullbetalande. September 2025 var de 10 028.
– Det är tråkigt med varje medlem som lämnar. Men när vi analyserar medlemssiffrorna så tycker vi inte att det är några alarmerande svängningar givet läget där vi vet att många arkitekter på grund av krisen skolar om sig, byter studieinriktning och söker sig till andra länder där det är lättare att hitta jobb, säger Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson apropå statistiken.
Han säger att de fem vanligaste orsakerna till att man lämnar Sveriges Arkitekter är att man byter studieinriktning, lämnar yrket, ekonomiska orsaker, byter till ett annat fackförbund eller ”övriga orsaker”.
– Övrigt kan innehålla lite allt möjligt. Vi vet att en del som lämnar har utländsk examen och att även de med svensk examen söker arbete i länder med en något bättre konjunktur. Ekonomiska orsaker är att man upplever att det är för dyrt att vara medlem hos oss helt enkelt. Vissa av dem byter förbund. Det finns alltid en del chefer som väljer Ledarna. Sen går en del kommunanställda till Vision som är väldigt starka i många kommuner. Det finns också de som väljer Unionen som har en betydligt lägre avgift. Vi kan aldrig konkurrera med dem vad gäller pris, men vi erbjuder ju helt olika saker. Sveriges Arkitekter är ett professionsförbund. Vi är experter på arkitekterna och deras arbetsmarknad.
Hur ser du på situationen och vad gör ni för att möta den?
– Vi har inte rekryterat medlemmar aktivt tidigare förutom studenter. Andra förbund har satsat mer på marknadsföring än vad vi har gjort. Men sedan i våras har vi utvecklat en rekryteringsstrategi. Den handlar framför allt om att vi vill behålla våra medlemmar. Och det gör vi genom att göra ett bra jobb och ha ett relevant medlemserbjudande.
Behöver Sveriges Arkitekter växa?
– Jag ser inte att vi kan växa i någon större utsträckning. Utländska arkitekter kommer inte att söka sig till Sverige om det inte finns jobb här, skolorna minskar antalet utbildningsplatser och fler lämnar just nu yrket. Dessutom är organiseringsgraden redan hög hos oss om vi jämför med de andra nordiska länderna. Prognosen tio år framåt är att vi inte kommer att växa särskilt mycket. Så är det nog med antalet arkitekter också. Det lär står stilla eller minska.
Vikande antal medlemmar har i debatten på arkitekten.se lyfts som ett av hoten mot förbundet, dess ekonomi och framtid.
Ekonomin är otroligt ansträngd för närvarande, både enligt förbundsstyrelsen och Tobias Olsson. Han säger dock att det framför allt är kopplat till minskade intäkter från kurser och annonsering samtidigt som kostnaderna för inkomstförsäkringen är skyhöga.
– Ekonomin är inte på ett hållbart ställe. Men jag vill understryka att det heller inte är någon akut kris eller stor överraskning att vi går back i en så svår kris. Under en längre tid har vi kapat kostnader – bland annat har vi dragit in fem tjänster på förbundet i år. Men det räcker inte med bara neddragningar för att vända underskott till överskott som vi måste börja bygga upp inför framtida kriser eller strejker.
Hur går diskussionerna om detta?
– Den frågan handlar både om vad förbundet ska erbjuda, vilka verksamheter som ska finnas och vad vi skulle kunna kapa bort. Det är en fråga för styrelse och stämma, men vi på kansliet deltar i det arbetet.
Kan du vara lite mer konkret kring vad som till exempel kan kapas bort från verksamheten?
– Det finns en idé om riktningen och vi har gjort en övning där förbundsstyrelsen försökt att prioritera bland de 48 delar som verksamheten innehåller. Vad är viktigast och ger mest nytta i förhållande till kostnad? Men det är för tidigt och inte heller riktigt min uppgift att berätta mer om det. Det här blir en fråga för medlemmarna, stämman och styrelsen.
Ekonomin går delvis ihop med den lite större diskussionen om förbundets roll på en förändrad marknad. Vid Sveriges Arkitekters stämma 2024 beslutades om en framtidskommission som ska ta ut riktningen framåt. Fokusområden är arbetsvillkoren, demografin, digitalisering och klimat.
– Grunden handlar även här om att vara tillräckligt relevanta och samtidigt prisvärda. Vi kan inte bara skala bort en massa verksamhet för att spara pengar. Vi behöver också anpassa verksamheten för att bättre svara mot vad medlemmarna vill ha och behöver. Vi är ju, precis som de flesta förbund inom Saco, ett professionsförbund och hela verksamheten utgår ju från arkitekterna och arkitekturen, säger Tobias Olsson.
Kan du förklara hur du menar och vad som blir utmaningen i det?
– Studenter frågar om vilka förmåner de får om de går med. Då kan man nämna saker som rabatt på SJ och så vidare. Men det inte är därför de ska välja Sveriges Arkitekter. Det var vi som grundade en av världens första arkitekturtidskrifter. Vi var med och startade Färgfabriken som fyllde 30 år nyligen. Vi grundade det som är Arkdes i dag, vi har varit med och arrangerat arkitekttävlingar i 149 år och så vidare. Jag har väldigt svårt att se att någon annan skulle göra det vi gör för arkitekterna. Vi kan vara en kraft för vår inte så stora bransch. Det går 15 ingenjörer på varje arkitekt. Tillsammans blir vi starkare.