Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Låga arvoden för gästlärare på arkitektutbildningen

Ersättningen för gästföreläsningar på landets arkitektskolor ligger betydligt lägre än snittarvodet för arkitekter. Flera föreläsare uppfattar också att ersättningen är för låg.
– Risken är att universiteten inte får de föreläsare de borde ha, säger arkitekturhistorikern Martin Rörby.

Arkitektskolorna i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå anlitade vardera mellan 30 och 50 gästföreläsare under höstterminen 2021.

Tidningen Arkitekten har granskat ersättningen för gästföreläsningar på arkitektutbildningarna vid Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola, Chalmers och Umeå universitet.

KTH och LTH betalar en klumpsumma för föreläsningen, inklusive förberedelsetid, som ligger på mellan 1 500 och 6 250 kronor. Arvodena på Chalmers och UMA ligger på mellan 445 och 850 kronor i timmen på faktura, vilket kan jämföras med snittarvodet för arkitekter som är 900 till 975 kronor, enligt Sveriges Arkitekters senaste branschenkät.

Flera föreläsare som Arkitekten kontaktat uppskattar och tycker att det är viktigt att föreläsa på utbildningarna men de tycker samtidigt att ersättningen är för låg.

En av dem är arkitekt Maria Block, som föreläst om hållbar arkitektur på Umeå universitet vid flera tillfällen, senast i januari i år.

– Jag fick fakturera för 10 timmar, men de räckte absolut inte. Det tog minst en dag att uppdatera en tidigare föreläsning och sedan gick en förmiddag åt själva föreläsningen och ytterligare en förmiddag åt att hjälpa eleverna. När jag räknar på det blir det högst 400 kronor i timmen. Det är givande och en förmån att dela med sig av sina kunskaper men lång erfarenhet och expertis borde löna sig bättre, säger Maria Block.

Arkitekturhistorikern Martin Rörby, som fick 3 500 kronor för en dubbelföreläsning om Stockholm City på KTH i höstas, tycker också att arvodet är i lägsta laget.

– I externa sammanhang kan jag kanske ta 12 000 kronor för en föreläsning som jag får 3 500 för på universitetet. Så det är väldigt lågt. Men jag ser det lite som en värnplikt inför en framtida generation, säger han.

Arkitekt Inger Thede, som föreläste på videolänk på LTH i fjol för 2760 kronor, delar hans uppfattning.

– Det är lågt, men jag tycker att det är himla viktigt att få ut den här kunskapen till de unga, säger hon.

Andreas Martin-Löf, grundare av Andreas Martin-Löf arkitekter, fakturerade 3 000 kronor för en föreläsning i höstas. Han ser föreläsningarna som en möjlighet att hitta nya förmågor.

– Man kan få bra ansökningar till sitt kontor om man syns på en skola. Arkitektyrket bygger också mycket på lärlingskap, så precis som det kom arkitekter när jag studerade på 90-talet, så vill jag ge tillbaka lite nu. För min del är det bara symboliska pengar, det handlar mer om att det är roligt att berätta om vad man gör, säger Andreas Martin-Löf.

Mikael Henningsson, prefekt vid Umeås arkitekthögskola, tycker inte att de betalar för lite.

– I princip är gästföreläsarna inte inne som arkitekter, utan som adjunkter. Då har vi en lönetrappa som vi följer, säger han.

Men Catharina Sternudd, prefekt vid LTH:s arkitekturinstitution, håller med om att gästföreläsarna får för lite pengar.

– Men vi har ju vår tilldelning som vi behöver hålla oss inom. Vi slits mellan de två intressena. Det är ett svårt problem, säger hon.

Katja Tollmar Grillner, prefekt vid arkitekturinstitutionen på KTH:

– Man kan säga att timlönen vi har som riktlinje är normer som sätts för hur vi använder våra statliga medel. Att det ska finnas en måttlighet. Föreläsningsarvoden kan variera extremt i det privata.

Meta Berghauser Pont, ansvarig för arkitekturprogrammet på Chalmers, säger att ersättningen grundar sig på vad intern personal tjänar och att den ligger i linje med vad deras statliga samarbetspartner betalar.

Sveriges Arkitekters chefsjurist Jens Andersson konstaterar att ersättningarna är betydligt lägre än genomsnittet i branschen.

”Så länge det finns arkitekter som av olika anledningar är beredda att utföra uppdragen till ett lågt arvode så finns det inte så stora anledningar för beställarna, i detta fall högskolorna, att höja”, skriver han i ett mejl.

Maria Block uppfattar inte att de låga ersättningarna är universitetens fel.

– De har sina tuffa riktlinjer som de håller sig till. De har urskuldat sig, och jag är jätteglad över att ha blivit tillfrågad, säger hon.

Martin Rörby anser att frågan behöver lyftas på statlig nivå.

– Det handlar om vilka anslag universiteten och högskolorna får, och i dag är de mer beroende av externa krafter än tidigare. Risken är att de inte får de föreläsare de borde ha, säger Martin Rörby.

Tipsa Arkitekten! Vad tycker du att vi borde granska? Mejla ditt tips till någon på redaktionen eller till arkitekten@arkitekt.se.

Så mycket betalar skolorna sina gästlärare:

Chalmers och UMA utgår från ett timarvode. På Chalmers får oerfarna föreläsare 475 kronor på faktura i timmen, erfarna 750 kronor och ”experter” 850 kronor. Föreläsarna får betalt för tre timmar för en timmes föreläsning. Chalmers fick fakturor för föreläsningar på mellan 2 400 och 8 000 kronor hösten 2021.

På UMA kan professorer fakturera 583 kronor i timmen, docenter 473 kronor, arkitekter med mer än 10 års erfarenhet 445 kronor och de med mindre erfarenhet 358 kronor. I höstas skickades fakturor på mellan 3 500 och 8 900 kronor in, för arbete på mellan 8 och 20 timmar.

LTH förhandlar ersättningen individuellt. En genomgång av fakturor visar att den låg på mellan 1 500 och 6 250 kronor per föreläsning hösten 2021.

På KTH avtalas ersättningen individuellt. De utgår från en löneschablon för gästlärare på 1 600 kronor i timmen för professorer, 1 220 kronor för lektorer och 920 för övriga, inklusive förberedelsetid. KTH fick fakturor på mellan 1 840 och 5 000 kronor för föreläsningar i höstas.

Mer att läsa