Kvinnors byggforum blickar både bakåt och framåt
Fyra decenniers arbete med att lyfta kvinnors kunskap och erfarenheter firas med en djupdykning i arkivet.
– Frågan om för vem och vad som byggs är en lika viktig fråga idag som på 1980-talet, säger Linnéa Sundström, nuvarande ordförande i Kvinnors byggforum.

Nuvarande ordförande för Kvinnors byggforum, Linnéa Sundström, mötte första ordföranden Charlotte Holst när forumet firade 40-årsjubileum på Konsthall C i Stockholm den 19 november.
När organisationen Kvinnors byggforum bildades 1980 var det för att förändra villkoren för kvinnliga arkitekter och lyfta fram deras specifika kunskap. Idag är utmaningarna och frågeställningarna delvis annorlunda.
– Det är viktigt att förstå de förändringar som har skett under 40 år. Vi kan till exempel se att de frågor som de första medlemmarna drev då om bra bostäder och kollektivtrafik fortfarande är aktuella, säger Linnéa Sundström som är nuvarande ordförande för Kvinnors byggforum.
Mycket har också förändrats på 40 år. Idag går fler kvinnor än män på arkitekturskolorna och lönerna har jämnats ut. Arbetet har också vidgats och fått ett intersektionellt perspektiv: 2018 togs beslutet att Kvinnors byggforum ska inkludera personer som inte definierar sig enligt den binära könsnormen och som är utsatta för samma typer av maktstrukturer som kvinnor. Styrelsen jobbar nu på att ändra namnet så att det signalerar förändringen.
– Vi menar att kön samspelar med andra maktordningar som förstärker ojämställda förhållanden mellan kvinnor och män. Vårt arbete handlar om att se staden och arkitekturen i ett makt- och normkritiskt perspektiv, säger Linnéa Sundström.
Charlotte Holst grundade Kvinnors byggforum 1980 tillsammans med andra kvinnliga arkitekter och inredningsarkitekter och var ordförande de första två åren.
– Det var mer ojämlika villkor för kvinnor och män då. Efter arkitektutbildningarna gick männen snabbt om oss och fick mer ledande positioner och högre löner. Stadsplaneringen var fortfarande inriktad på att separera bostäder och arbetsplatser. Vi ville ändra på det och menade att kvinnor kunde vissa saker bättre än männen, som att rita bostäder.
Charlotte Holst var mest aktiv under de första 20 åren men har fortsatt att följa och stötta arbetet sedan dess.
– Jag tycker att vi har åstadkommit en hel del. Vi såg till att vissa regler för bostäder infördes i nya plan- och bygglagen, PBL, och vi fick också in en bestämmelse om att kommunerna ska ha arkitektkompetens. Många saknade ju stadsarkitekt. Idag sitter också fler kvinnor på ledande positioner i företagen och i kommunerna.