Kulturarv utan gränser avvecklar verksamheten i Sverige

Kulturarv utan gränser verkar för att skydda och bevara kulturegendom i händelse av väpnade konflikter, naturkatastrofer, försummelse eller politiska och sociala konflikter.

Så beskrivs verksamheten på Kulturarv utan gränsers hemsida.

Men den svenska stiftelsen har länge haft svårt med finansieringen. Redan 2017 rapporterade Arkitekten om problemen, när dåvarande vice ordföranden, arkitekten Andreas Heymowski, sa att ”Vår existens är hotad”.

Kulturarv utan gränser grundades 1995 som en reaktion på den omfattande förstörelsen av kulturminnen under kriget i Bosnien och Hercegovina. Verksamheten på Balkan utgörs idag av tre självständiga stiftelser, utöver stiftelsen i Sverige. 

Arkitekt Lotta Lehmann är idag skattmästare (kassör) i svenska Kulturarv utan gränsers styrelse. Hon förklarar att de ekonomiska svårigheterna började när verksamheterna på Balkan blev fristående och det svenska kansliet lades ner. Sedan dess har den svenska stiftelsen haft svårt att få bidrag, både för baskostnader och för internationella kulturarvsprojekt.

– Stiftelsen har gått back ända sedan man avknoppade kontoren på Balkan till självständiga stiftelser. Det som hänt de sista åren är att KuG har mycket svårt att få biståndsmedel till verksamheten. Som skattmästare har jag haft koll på detta och hela styrelsen har varit medveten om att det inte håller i längden, säger Lotta Lehmann till Arkitekten.

Bidragande orsak är enligt Lotta Lehmann regeringens biståndspolitik, som kortfattat innebär att minst 15 procent av finansieringen av projekt idag ska ske med egna medel och att mellanhänder, som Kulturarv utan gränser i Sverige är, ska bort.

– Att få biståndsmedel blir i princip omöjligt med den förändrade biståndspolitiken. Till det kommer att trots att styrelsen jobbar helt ideellt och att både lokal- och materialkostnader har plockats bort, så kostar bokföring, revision och olika avgifter mer än stiftelsen lyckas få i organisationsbidrag från Riksantikvarieämbetet. Därmed minskar vårt lilla kapital, säger Lotta Lehmann.

Sveriges Arkitekter är en av företrädarna till grundarna av Kulturarv utan gränser, vid sidan av Icomos, Icom och Riksantikvarieämbetet. Sveriges Arkitekters ordförande Emina Kovacic beklagar att stiftelsen bedömt att det inte längre finns förutsättningar för att driva verksamheten vidare.

– Kulturarv utan gränser har varit väldigt framgångsrika och gjort stor skillnad i sitt arbete, inte minst på Balkan. Jag beklagar verkligen att det arbetet inte kommer att kunna fortsätta drivas från Sverige, säger hon. 

Sveriges Arkitekter arbetar just nu med att ta fram en policy för internationellt engagemang, bland annat för återuppbyggnad av Palestina, och i det har nämnts en solidaritetsfond, som tidigare funnits. 

Hur påverkar nedläggningen av Kulturarv utan gränser ett eventuellt kommande solidaritetsarbete inom Sveriges Arkitekter?

– Det är förstås en olycklig timing i detta, men jag ser framför mig att det finns mycket vi kan lära av deras långa och framgångsrika arbete och att deras erfarenheter och kunskap kan komma till användning och föras vidare i vår och andra organisationer, säger Emina Kovacic. 

Svenska Kulturarv utan gränsers styrelse har fått Sveriges Arkitekter, Icomos, Icom och Riksantikvarieämbetets stöd i att upplösa verksamheten. 

Vad hade krävts för driva verksamheten vidare?

– En annan biståndspolitik och eller en stor långsiktig sponsor, säger Lotta Lehmann.

Men det kommer inte att hända att någon stor sponsor plötsligt dyker upp och kan bidra med flera miljoner om året, vilket skulle behövas, konstaterar hon. Nu kommer styrelsen att gå vidare med att avveckla verksamheten.

– Besluten om avveckling är klara. Nu kör vi så att vi hinner med det före årsskiftet. Sedan återstår bara den formella avregistreringen hos länsstyrelsen, säger Lotta Lehmann.