Kritik mot lång kötid till Arkdes samling

Arkdes har Sveriges största samling av ritningar, korrespondenser, räkenskaper och andra dokument från arkitekturvärlden.

Men kritiker anser att tillgängligheten är alldeles för begränsad. En av dem är Louise Gydell, arkitekt på Tengbom, som jobbar med kulturmiljö och byggnadsvård. Hon har väntat över ett halvår på att få besöka samlingen.

– Långa kötider och begränsade rutiner gör att materialet i praktiken är nästintill otillgängligt för yrkesverksamma, säger Louise Gydell.

Varannan torsdag erbjuder Arkdes fem platser hos deras forskarservice, för att få ta del av samlingen. Lediga tider släpps en gång i halvåret – alla på en och samma gång.

Louise Gydell vill titta på flera saker i samlingen, bland annat äldre ritningar från Tengbom. Den anrika byrån donerade stora delar sina arkiv till Arkdes på 2000-talet.

– Arkivet donerades för att fler skulle kunna ta del av det, och så är det i princip omöjligt för oss att göra det.

När hon kontaktade Arkdes i mars satte de henne på en återbudslista. Men när de nya tiderna släpptes i juni spelade det ingen roll hur länge man stått i kö.

– De nya tiderna släpptes i juni, en stressig period i anslutning till semester när projekt snarare avslutas än påbörjas.

Arkdes uppger att de brukar kontakta köande inför att nya tider läggs upp – men Louise Gydell säger att de aldrig hörde av sig till henne.

Enligt Louise Gydell delar flera av hennes kolleger denna upplevelse, och brukar räkna med en väntetid på tre månader. Enligt dem borde Arkdes samling bli mer tillgänglig för yrkesverksamma arkitekter.

– För oss arkitekter är de historiska dokumenten ett otroligt viktigt arbetsverktyg. Om vi inte får tillgång till dem urholkas hela yrkeskårens kunskap och på sikt vår trovärdighet.

Dessutom har arkitekter ofta tajta deadlines, tillägger hon.

– Vi har inte lyxen att kunna vänta i månader, ibland ens veckor, på att göra den research som ska ligga till grund för projekt.

Karin Nilsson, tf överintendent på Arkdes, beklagar att folk fått vänta länge. Hon betonar samtidigt att det tekniskt sett rör sig om en museisamling – inte ett arkiv.

– På alla museer som jag känner till är det lite omständligt att få tillgång till samlingen rent konkret.  Så vitt jag vet är vi det enda museum i Sverige som ger forskare den här direkta tillgången.

Eftersom det är en museisamling tycker hon inte att väntetiderna är långa. De har inte samma uppgift som till exempel Riksarkivet, säger hon.

– I ett arkiv tänker man oftast, som svensk medborgare med kunskap om offentlighetsprincipen, att man kan begära ut och få tillgång till dokument. Men vi har en museisamling som råkar bestå av papper.

För närvarande är det omkring 15 personer i kö i forskarservice, säger hon. De har ökat personalstyrkan för de som hanterar forskarservicen, från en halvtidsanställning till en på heltid.

– Forskarservicen är en unik möjlighet som vi erbjuder. Intresset för det ökar, vilket vi tycker är jätteroligt.

Men Louise Gydell anser att det inte spelar någon roll att det är en museisamling. Hon vill att ett större politiskt ansvar tas i frågan, eftersom det är en statlig myndighet.

– Om man menar allvar med att värna svensk arkitekturhistoria och vårt gemensamma kulturarv måste man ge Arkdes de resurser som krävs för att göra samlingen mer tillgänglig för arkitekter, forskare och studenter. 

Hon undrar också vad som ska hända med samlingen när Arkdes, Moderna museet och Statens konstråd slås ihop.

Karin Nilsson tror inte man kommer att reducera innehållet i samlingen i samband med myndighetssammanslagningen.

– Det finner jag mycket osannolikt. Att gallra ur en museisamling gör man inte.