Nyheter

Kristina Berglund kämpar för kulturmiljön

29 juni 2018 - Av Rebecka Gordan

Det råder en fartblindhet i Sveriges tillväxtstäder, menar arkitekten Kristina Berglund. Hon är vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen som bland annat fått talerätt i frågan om Nobel Center.

Annons
Annons

Kristina Berglund har varit ledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen sedan år 2014 och vice ordförande sedan år 2016.

Foto Karl Melander

 

Efter ett yrkesliv som stadsarkitekt och planchef i olika kommuner kan Kristina Berglund stadsbyggnadsprocessen utan och innan. En kunskap som kommit väl till pass i arbetet som vice ordförande för Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Du har bland annat bidragit till att ni kunnat överklaga detaljplanen för Nobel Center. Hur gick det till?

– Sverige är part i den så kallade Århuskonventionen som innebär att allmänheten ska kunna överklaga detaljplaner som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen avvisade denna rätt för oss och flera andra ideella föreningar, men vi överklagade i Mark- och miljödomstolen som gav oss talerätt, vilket betydde att vi kunde fortsätta att agera i domstol.

Vad är ni emot?

– Det handlar om en unik hamnmiljö som skulle utraderas. Vi anser också att den här okänsligt stora volymen skulle göra påtaglig skada på riksintresset. Dessutom är inte trafikfrågan löst, man räknar med ytterligare 30 till 40 bussar om dagen i en redan överbelastad stadskärna. Vi tycker helt enkelt att platsen är helt fel; varför inte låta en ny märkesbyggnad skapa identitet i en annan stadsdel?

Föreningen har cirka 6 000 medlemmar, är det tillräckligt för att föra allmänhetens talan?

– Vi kämpar för att bli fler och mer kända, men känner starkt att vi representerar väldigt många. Vi har sett en ökning på senare tid i medlemsantalet och får allt fler samtal från allmänheten. Både unga och äldre är med och vi arbetar för att inkludera fler. Bland annat har vi ordnat byggnadsvårdsdag för barnfamiljer och byggnadsvårdsläger för ensamkommande flyktingbarn.

Hur ser ditt uppdrag ut?

– Jag håller föredrag, ger råd i plan- och byggfrågor och skriver debattartiklar och yttranden. Utan överdrift tror jag att det är minst ett halvtidsengagemang. Jag har alltid varit intresserad av kulturmiljöfrågor och arbetade med att restaurera en soldattorpsmiljö i Uppland när jag fick frågan om att sitta i styrelsen. Att som senior arbeta ideellt med sitt yrke i en annan roll är väldigt roligt.

Vad driver dig?

– Jag sympatiserar mycket med att man ska bygga tätt – det är en förutsättning för service och kollektivtrafik – men nu börjar vi närma oss en täthet där väsentliga kvaliteter åsidosätts och man river fullt fungerande hus för att få in större volymer vilket är helt förkastligt. Det behövs en aktsamhet om det vi har – våra kultur-, natur- och stadsmiljövärden.

Vad är ditt mål på sikt?

– Vi har i Sverige en väldigt gedigen kunskap om vad som genererar goda miljöer, men i många processer tar vi inte vara på det. Jag hoppas att alla som är engagerade i utvecklingen av våra städer – inte minst tjänstemän, politiker, byggherrar – ska ta vara på vår kunskap och också inse vilken omistlig resurs kulturarvet är.

Svenska byggnadsvårdsföreningen

Är en oberoende, ideell förening som bildades 1975 och som arbetar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det görs genom att slå vakt om det byggda och gröna kulturarvet samt att främja en god stadsmiljö i nutida stadsplanering.

Relaterade artiklar: