Kommunarkitekter och strateger välkomnar utredning om klimatanpassningar
Regeringens utredning om bättre förutsättningar för klimatanpassning är efterlängtad av dem som brottas med frågorna på kommunal nivå. Men enligt en klimatstrateg saknas fortfarande svar på vilket klimatscenario samhällsplaneringen ska utgå ifrån.
Göteborg är en kommun som står inför stora utmaningar när havsnivån höjs.
Den 12 maj publicerade regeringen betänkandet från utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning, med förslag på ny och anpassad lagstiftning som ska underlätta klimatanpassningsåtgärder. Göteborgs stad är en av kommunerna där utredningen är efterlängtad och tas emot med stort intresse.
– Vi har inte fått den på remiss ännu men börjat att läsa in oss. Vi har uppvaktat flera regeringar om dessa frågor och skickat in underlag på saker som inte fungerar, säger Lisa Ekström, klimatstrateg på Göteborgs stad.
Den 420-sidiga utredningen innehåller elva förslag till förändringar på lagstiftning som ska underlätta klimatanpassningsåtgärder. Det föreslås även att staten bör ta ansvar för översvämningsskydd längs vissa kuststräckor – något Göteborg länge efterfrågat. Där planeras två stormportar för att skydda staden mot havsnivåhöjningar. Portarna beräknas behöva stå klara om cirka 50 år och beräknas kosta 10 miljarder kronor styck.
Lisa Ekström berättar att det länge saknats intresse för portarna från politiskt håll.
– Det finns ingen som har det utpekade ansvaret för det här, vem har mandat, rådighet, och vem tar beslut? Och inte minst, vem betalar?
Hon tycker att flera av kommunens förslag har hörsammats i utredningen, och att utredarna varit modiga som föreslagit att staten ska ta ett större ansvar ekonomiskt för vissa områdens kustskydd.
Det hon fortfarande saknar är nationella riktlinjer för vilka scenarion som ska planeras för.
– Vad är det för risker vi vill eliminera och vad måste vi acceptera?
Arkitekten Roger Jönsson är ny bygglovschef i Lund, med lång erfarenhet av klimatanpassning som tidigare planchef i Lomma och Kristianstad.
Lomma kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan där man pekar ut var kommunen avser bygga skydd mot höjda havsnivåer, och var man inte kommer att göra det.
– Det är en ganska svår bedömning att göra, säger Roger Jönsson.
Han ser många bra förslag i utredningen. Som lagen som gör det möjligt för en kommun att ta ut en del av kostnaderna för en klimatanpassningsåtgärd som kommunen genomför av fastighetsägare, vars fastigheter skyddas av åtgärden.
– Och förslaget att staten ska ta ett större ekonomiskt ansvar är bra, säger Roger Jönsson.
Däremot tror han att det kan bli onödigt krångligt med förslaget att kommuner ska upphäva eller ändra detaljplaner som medför stora risker. I många äldre detaljplaner finns det byggrätter som inte är lämpligt utformade i förhållande till de risker klimatförändringarna medför, som behöver uppdateras eller ändras.
– Men att upphäva detaljplanerna kan bli tidskrävande, komplicerat och det är också ett allvarligt inskränkande av den enskilde fastighetsägarens äganderätt. Risken finns att kommunerna saknar resurser och politisk vilja att prioritera ett sådant arbete, säger Roger Jönsson.
Skånes kustkommuners strategiska nätverk har lämnat inspel på utredningen under arbetets gång, enligt Josephine Nellerup. Hon är protokollförare i nätverket och även stadsbyggnadsstrateg i Malmö stad som tillsammans med Göteborg stad pushat på för att utredningen ska göras.
De har bland annat efterlyst långsiktiga ansvars- och finansieringsmodeller, och en nationell samsyn kring vilket klimatscenario som samhällsplaneringen ska utgå från.
Precis som Göteborgs stad saknar Malmö den senare frågan i utredningen som presenterats. Skånes kustkommuner är också tydliga med att planerad reträtt inte bör vara en utgångspunkt för betänkandet enligt Josephine Nellerup.
– Det är en positiv förflyttning att även statens ansvar för att Sveriges kuststäder ska bevaras och utvecklas synliggörs i utredningen, säger hon.
