Nyheter

Kamp om bevarande i danskt 1960-talsområde

14 december 2020

Konflikten är fullt synlig i danska Gellerup utanför Århus, mellan kommunen som vill förändra stadsdelen radikalt och en bostadsförening som kämpar för att stoppa rivningar. Arkitekten Anna Mette Exner ser ursprungsarkitekturens kvaliteter och vill köpa loss ett helt kvarter.

Annons
Foto Kajsa Kax

Enligt helhetsplanen ska fler byggnader i Gellerup rivas, men många protesterar och pekar på arkitektoniska kvaliteter i byggnaderna från 1960- och 70-talen.

Den nya boulevarden börjar strax utanför platsen för basaren, kyrkan och moskén i danska Gellerup utanför Århus. Strax intill tar den nya stadsparken vid och slingrar sig bort mot raden av parallella bostadshus med tydligt uttryck av den serietillverkning som var typisk för den tid då området uppfördes. Fem husblock och en skola har redan jämnats med marken för att helhetsplanen för Gellerup ska förverkligas, men på en husfasad hänger banderollen: ”Nej till rivningar!”.

Bostadsföreningen i Gellerup var överens med kommunen om en översiktsplan för området 2010, men allt eftersom har det fattats beslut om fler rivningar än som först var tänkt. Helle Hansen som har bott i området i 29 år och är styrelseledamot i en av föreningens avdelningar säger att de inte har haft mycket att sätta emot.

– För dem som bor i de fastigheter som hotas av rivning är det svårt att hitta nya bostäder. Samtidigt står 150 lägenheter tomma i föreningen och rivningshotet gör dem svåra att hyra ut. Man tvångsflyttar människor som har bott här i decennier och de får det ju inte bättre för att de flyttar, säger Helle Hansen.

Annons

Hon tar emot i Gellerups museum som är inhyst i en av ursprungslägenheterna från 1970-talet. På balkongen står fortfarande skärmar från utställningen Never demolish som visades här för tre år sen och som beskrev hur arkitekturen från den här tidsperioden både kan bevaras och utvecklas. Genom fönstren öppnar området upp sig över stadsparken och bort mot byggnaderna längs med den nya Karen Blixen boulevard som kantas av en rad nya byggnader.

En stadspark av danska SLA anlades 2014– 2019 och är den gröna ryggraden i omvandlingen av Gellerup. Foto: Kajsa Kax

Trine Kyed Jansen från Århus kommun möter upp via länk i lägenhetens kök. Hon beskriver hur helhetsplanen för området går ut på att förändra stadsdelens fysiska struktur för att komma till rätta med sociala problem och bättre kontakt med andra stadsdelar.

– Från att ha varit ett område med en inåtvänd arkitektur ska stadsdelen avspegla och förbindas med övriga Århus, förklarar hon den övergripande visionen.

De storskaliga bostadsområden som byggdes utanför städerna under 1960- och -70-talen har genomgått en liknande utveckling i alla nordiska länder, från att ha varit attraktiva bostäder i naturområden till att på många platser ha fått stora sociala utmaningar. Danska Gellerup byggdes med en vision om en modern stad där man skulle kunna leva hela sitt liv, en självständig enhet med alla stadsmässiga funktioner. I dag är stadsdelen mitt i en stor omvandling efter massiva ekonomiska investeringar. 2007 antog kommunen en helhetsplan för Gellerup för att förändra området från ett socialt utsatt bostadsområde till en attraktiv stadsdel. Tre år senare hade kommunen kommit överens med Brabrand Boligforening om en översiktsplan och sedan 2013 är flera delar av planen på väg att förverkligas. Men planen har reviderats allt eftersom så att fler byggnader nu rivs än vad som var ursprungsplanen. Det politiska besluten i Danmark har också påverkat gången. Den danska regeringen upprättade 2018 en lista som kategoriserade områden utifrån statistik om kriminalitet, utbildning, arbetslöshet och etnicitet och de mest utsatta områdena kallades getto eller hårt  getto. Gellerup hade hamnat på den så kallade gettolistan, vilket betydde större ekonomiska satsningar på området.

– Men vi använder inte begreppet getto här på Århus kommun, vi tycker inte att det är hänsynsfullt mot invånarna. Vi säger i stället utsatt område, och vi mäter inte efter etnicitet, säger Trine Kyed Jansen.

Annons

Strategin i helhetsplanen är att kombinera sociala insatser med radikala och bestående fysiska förändringar. Som att öppna upp ett vägsystem inom området och bygga nya typer av bostäder, arbetsplatser och attraktioner som gör att fler flyttar eller tar sig hit från andra stadsdelar. Totalt ska det finnas dubbelt så många bostäder 2030 som i dag, trots att 600 lägenheter rivs, och det ska byggas minst en ny skola i området. De nya kvarteren får också namn som ska bidra till att skapa egna identiteter.

– Vi har funderat på att byta namn på hela området, säger Trine Kyed Jansen.

Blok B4 har fått en ny genomgående portal. Av Tegnestuen Vandkunsten. Foto: Kajsa Kax

På väg genom Gellerup ser vi en del av de förändringar som redan gjorts. Den nya stadsparken sveper mellan husblocken i form av stigar, trädgårdar och lekparker mellan bevarade trä. ”Där bor jag” ropar en pojke på cykel stolt till oss när han ser oss lyfta kameran mot en byggnad. Det är Blok B4, ett av husblocken som har renoverats enligt helhetsplanens nya principer att utveckla området, utan att radera de ursprungliga kvaliteterna. Byggnaden har fått en ny genomgående portal i sex våningar som signalerar öppenhet, men fasadens uttryck som bildas av betongmodulernas kanter är bevarat och står fram som ett skarpt mönster.

Knud Blach Petersen och Mogens Harbo ritade Kollektivhuset i slutet av 1960-talet. Foto: Kajsa Kax

Ett av de många hus som har hotats av rivning är Kollektivhuset. Biblioteksskylten hänger kvar och balkongräckenas och de yttre fönsternischernas skarpa färger lyser mot den grå fasadbetongen, just som arkitekterna Knud Blach Petersen och Mogens Harbo ville när de ritade Gellerups kulturcenter.

Annons

Platsen var nedgången och ansågs skapa otrygghet när arkitekten Anna Mette Exner kom dit för fyra år sedan, men hon såg bara potential. Området skiljer sig från övriga Gellerup. I stället för att separera funktioner bostad, arbete och butiker så ritade arkitekterna en hel liten stad med utgångspunkt i den klassiska, med bostäder, kyrka, teater och butiker under kolonnader runt ett litet torg.

Gellerup kulturcenter som uppfördes i slutet av 1960-talet består av ett torg kringbyggt av kyrka, bibliotek och teater. Foto: Anna Mette Exner

– Det var ett område som ingen gillade då, varken politiker eller allmänhet, men jag såg bara hur fantastisk byggnaden och kvarteret är. Det skapades som en plats för möten och interaktion, inte bara för att bo, säger Anna Mette Exner.

Anna Mette Exner är restaureringsarkitekt. Foto: Kajsa Kax

Hon hyrde ett våningsplan tillsammans med en entreprenör som nappat på idén att försöka köpa huset och bilda ett företagskollektiv. Själv tog Anna Mette Exner med sig sina anställda på sitt arkitektkontor och i dag sitter 25 företag i byggnaden, de flesta med kreativa verksamheter. De kallar både sin vision om kvarteret och sin förening för Kollektivbyen. Och byggnadens ursprungsarkitektur passar perfekt för ett nutida företagskollektiv. Den generella arkitekturen har blivit en bra bas för kreativa verksamheter som arkitektkontor, reklambyråer, verkstäder och ateljéer. Rummen vetter mot en uppglasad korridor mot en av innergårdarna och i den forna kollektivmatsalen ses alla för lunch och möten. Tillsammans kämpar nu föreningen för att kvarteret ska bevaras och för att ursprungsvisionerna ska återupplivas. De vill köpa kvarteret och omvandla det till en bogemenskap, lokaler för verksamheter som producerar mat och kunskap och gärna en takterrass med trädgårdar för odling.

– Det har riktats mycket kritik mot modernismens funktionsuppdelade planering men det här kvarteret är en hel liten stad, utformad just som vi vill bygga i dag. Det är tättbyggt på ett sätt som kan bidra till ett levande stadsrum, säger Anna Mette Exner.

Annons

Fler aktörer i kvarteret har hakat på och ser en annan framtid för området än att jämna det med marken. Kommunen ska starta en högskola på temat demokrati i en av byggnaderna runt torget och kyrkan vill driva en lokal för samtal mellan muslimer och kristna. De tre aktörerna ska dela på en gemensam kulturlokal. Men det finns en del utmaningar om byggnaden ska rustas upp. Men Anna Mette Exner som arbetar mycket med restaurering av kulturbyggnader, också modernistiska, ser mest möjligheterna.

– Vissa vill helt utsläcka Gellerups identitet och riva det här på grund av vad betongen symboliserar för dem. Men många trivs här och de flesta dåliga omdömen kommer utifrån. Vi måste ta av oss ”gettoglasögonen”. Det här behöver bara underhållas, precis som all arkitektur, säger Anna Mette Exner.

Företagsgemenskapen Kollektivbyen vill köpa kvarteret och renovera det enligt ursprungliga intentioner. Illustration: Anna Mette Exner arkitektur

Hon är positiv till de nya tilläggen i stadsdelen som stadsparken, boulevarden och kontorshuset Blixen. Men hon tycker att det rivs för mycket och hon är skeptisk både till begreppen getto och utsatt område.

– Det är väldigt stämplande begrepp. Den grundläggande strukturen här i Gellerup är fin, den behöver bara vårdas och utvecklas, inte rivas. Jag tror inte på att man kan ”lyfta” ett område med en annan typ av arkitektur.

I november fick Anna Mette Exner ett preliminärt besked från kommunen: I stället för att huset ska rivas får företagskollektivet Kollektivbyen troligen köpa loss det.

Annons

– Vi har lyckats övertyga kommunen om den här byggnadens kvaliteter och att Gellerup kan vara attraktivt som det är. Nu kommer vi troligen få ta över huset och utveckla det. Men först måste vi rädda det från att rivas.

Det här är Gellerup

Gellerup i Århus kommun i Danmark byggdes i slutet av 1960-talet enligt den tidens modernistiska ideal och som en lösning på efterkrigstidens växande efterfrågan på bostäder. Området ritades av arkitekterna Knud Blach Petersen och Mogens Harbo som en självständig enhet med alla stadsmässiga funktioner. Det vittnar om de visionära tankar som låg bakom den moderna staden där man skulle kunna leva hela sitt liv. Bebyggelsen består av likartade parallellförskjutna block för bostäder, några placerade på rad som landmärken och andra lägre block kring ett parkrum. Området innehöll från början också flera blandade byggnadstyper för gemensamma lokaler som kyrka, bibliotek, simhall och skolor.

Helhetsplanen för Gellerup

Arbetet med den helhetsplan som nu gäller för Gellerup (Gellerupsparken och Toveshøj) i Århus kommun i Danmark påbörjades 2007 och de fysiska förändringarna påbörjades 2013.

Helhetsplanen beskriver hur stadsdelen ska förändras från att vara ett socialt utsatt bostadsområde till att bli en attraktiv stadsdel som är integrerad med omgivningen och med en blandad boendesammansättning.

Området ska delas upp i mindre stadsdelar med olika bostadstyper och ägarformer. Ett nytt vägnät har dragits, en ny stadspark har anlagts och nya byggnader har uppförts. Fem bostadsblock har rivits och tre block har börjat renoveras. Invånarantalet beräknas dubbleras till år 2030.

Annons

Author no image

Nina Gunne

Gå till nästa artikel