Nyheter

Juvelen i Uppsala väntar på slutbesked

24 mars 2020

Den omdiskuterade Juvelen i Uppsala har nominerats till Byggindustrins pris Årets bygge. Men ytterst i fasaden syns att vägen från tävling till färdig byggnad inte varit spikrak – och att historien om kontorshusets uppförande ännu inte fått sitt slut.

Annons
Foto Jonas Malmström

Simon Ståhl och Mattias Litström på Utopia arkitekter berättar att en viktig del i Juvelen-projektet var att ta hand om nivåskillnaderna på den triangulära tomten. Den breda trappan är en del av lösningen.

Två ungdomar, som visar sig vara ingenjörsstudenter från universitet, har med sig måttband och anteckningsbok och börjar nogsamt mäta upp entrén. En annan förbipasserande går fram och känner på fasaden. Det nya kontorshuset Juvelen, precis intill Uppsalas centralstation, undgår ingen – precis som det var tänkt.

Och där kommer Mattias Litström och Simon Ståhl från Utopia arkitekter. De har levt med projektet i flera år. Simon Ståhl har på sig en jacka som väl matchar byggnadens tre kulörer med pärlemorbas; guld, champagne och brons. Noga blandade och testade i ett färglaboratorium i Göteborg.

– Det var en kul process, det kunde handla om en halv droppe hit eller dit. Färgexperterna blandade och vi fick säga vad vi kände, berättar de medan de låter sig fotograferas.

Annons

Nu är det just historien om färgen som ännu inte fått ett slut. Men vi backar bandet lite. Året är 2013 och Utopia har just vunnit markanvisningstävlingen ihop med Skanska. Den triangulära tomten, Resenären, var den sista, södra pusselbiten i det nya centralområdet. Kravet från kommunens sida var att den nya byggnaden skulle utgöra en dragningspunkt, markör och länk till nästa utvecklingsområde. Och att det skulle bli en kontorsbyggnad i framkant.

Claes Larsson är i dag stadsarkitekt i Uppsala. Men vid den här tiden var han sekreterare i juryn som utsåg Juvelen till vinnare. Han minns att juryn valde Juvelen av flera anledningar.

– Det var det enda förslaget som kombinerade wow-faktor med att ha löst länken med den stora nivåskillnaden, både ute och inne, säger han.

Men det fanns ytterligare en detalj som gav juvelen pluspoäng. Enligt tävlingsförslaget skulle byggnaden med stomme i betong kläs in med metallkasetter i olika varmorangegula toner.

– I området fanns redan flera byggnader med metallfasader, säger Claes Larsson.

Skanska och Utopia ingav dessutom förtroende för att projektet verkligen skulle gå att genomföra och bli just så spektakulärt och bra som tävlingsförslaget. Inga kompromisser av praktiska eller ekonomiska skäl skulle bli nödvändiga, utlovar de i sin tävlingspresentation där de bland annat skriver att de har ”lagt stor vikt vid att säkerställa att projektet är byggbart i den form det här presenteras”.

Annons

Simon Ståhl är byggnadsingenjör på Utopia arkitekter och Mattias Litström är arkitekt och grundare. Foto: Jonas Malmström

Mattias Litström och Simon Ståhl fortsätter tappert att posera för fotografen trots den bitande februarikylan.

– Vi förstod tidigt att det här var ett prestigeprojekt och då, 2013, var det stort och viktigt för oss. Det var vårt första projekt bortom bostäder, säger Mattias Litström som grundade Utopia tillsammans med Emma Jonsteg år 2008.

”Vi är oerhört stolta över vårt förslag och vår tävlingsseger. Med Juvelen får Uppsala en vacker, originell och iögonfallande byggnad som också ger platsen välbehövliga publika funktioner och utemiljöer som blir ett varmt välkomnande för såväl Uppsalabor som besökare till staden. Alltihop förpackat i ett projekt som håller världsklass när det gäller hållbarhet”, sa Emma Jonsteg i ett pressmeddelande när markanvisningstävlingen just avgjorts.

Med Emma Jonsteg i spetsen har Utopia de senaste tio åren gjort sig kända för att sticka ut hakan i arkitektur- och samhällsbyggnadsdebatten och just för en originell, iögonfallande arkitektur. ”Ett enda högkvalitativt hus kan lyfta ett helt område och i vissa fall en hel stad. En dålig byggnad smälter i bästa fall obemärkt in mot sin omgivning. I värsta fall riskerar den att rasera stora befintliga värden och starkt begränsa möjligheterna till en positiv framtida utveckling”, skriver kontoret på sin hemsida.

Det var Utopias profil som lockade Skanska till samarbete i markanvisningstävlingen i Uppsala.

Annons

– Vi ville ha något annat, någon som tänkte nytt och annorlunda, lite utanför ramen, säger Johan Sahlberg, affärsutvecklingschef på Skanska.

I motiveringen till tidningen Byggindustrins nominering till Årets bygge 2020 som släpptes i januari, är det mycket fokus på Juvelens hållbarhet och miljötänk. I en presentationsfilm berättar projektledaren på Skanska entreprenad till exempel om hur man lyckats med noll procent deponi, det vill säga att inget restmaterial har gått till spillo i byggprocessen. Och det framhålls att byggnaden lever upp till den högsta Leed-certifieringen, Leed Platinum.

Att Juvelen skulle bli en miljöbyggnad av rang fanns med redan i tävlingsförslaget. ”Om förslaget realiseras innebär det att vi uppför det mest miljövänliga kontorshuset i världen”, står att läsa i presentationen. Mattias Litström och Simon Ståhl berättar om Excel-dokumentet med miljödata som följde hela projektet.

Utopia och Skanskas ursprungliga tävlingsförslag för den nya kontorsbyggnaden i Uppsala, med metallkasetter och solpaneler i fasaden. Illustration: Utopia arkitekter

– Redan vid vårt första möte med Skanska fick vi träffa deras miljöteam. Alla var med från början, säger Mattias Litström.

Ett år efter att markanvisningstävlingen avgjorts får Claes Larsson, då fortfarande tävlingssekreterare på Sveriges Arkitekter, ett telefonsamtal från Uppsalas dåvarande kommunalråd.

Annons

– Budskapet var att ”det här går inte”, berättar Claes Larsson.

Det som hänt är att Skanska meddelat att de inte kunde bygga fasaden i metall utan ville utföra den i betong i stället. Och på kommunen förekom diskussioner om att ta tillbaka markanvisningen. Hösten 2015 rekryteras Claes Larsson till jobbet som stadsarkitekt i Uppsala.

– När jag kom in var det ett låst läge. Jag tänkte okej, Skanska vill bygga ett hus i betong. Man måste vara elastisk när det gäller tävlingsförslag men det är ju inte så förtroendeingivande när de garanterat att huset skulle byggas på det sätt som presenterades i tävlingsförslaget, säger Claes Larsson.

Följde gjorde ett år av tester och diskussioner om betonglösningar som kunde hålla måttet. Men om man frågar Skanska är förklaringen till materialbytet att det var det bästa sättet att få den triangelmönstrade fasaden att se ut som i tävlingsförslaget. Och att detta upptäcktes i den tidiga projekteringen våren 2015.

– Det visade sig att det inte går att göra så skarpa spetsar som vi ville ha. Om man gör det bockar sig plåten och det blir inte strikt stramt. Vi hade kunnat tänka oss att gå vidare med plåt, men då hade det tillkommit infästningsdetaljer. Och vi ville få det så likt som möjligt, säger Johan Sahlberg på Skanska som själv kom in i projektet den våren.

Mattias Litström och Simon Ståhls beskrivning är snarlik.

Annons

– Skanska är trygga i betong och vi skulle klä in betongbyggnaden i ett metallskal. Det blev ett vägval. Vi trodde på metall men det visade sig att det skulle ha blivit väldigt mycket popnitar i fasaden. Det blev mer rent med betong, säger Simon Ståhl.

I stället för de betydligt lättare metallkasetterna, består nu fasaden av 280 betongelement som vart och ett väger tolv ton. Man kan fundera på hur mycket idén med den triangelfacetterade och glimrande fasaden hängde ihop med just metall men Mattias Litström och Simon Ståhl vänder på resonemanget om ärligheten i valet av material.

Den slutliga fasaden består av 280 rektangulära betongelement som korsas av diagonala linjer med olika lutning, vilket bildar ett komplext mönster av trianglar av varierande storlek och form. Solpanelerna har placerats på taket. Foto: Jonas Malmström

– Byggnadens stomme är i betong och en metallfasad hade blivit en kosmetisk och ömtålig utsida. Vi lockades av robustheten när vi valde betongen. Dessutom blev finishen en helt annan i betong, linjeringen och vinklarna blev skarpare, säger Mattias Litström.

Vi går bort till byggnadens norra hörn för att titta på vad de menar. Här, i spetsen, ställdes det bokstavligen på sin spets om betonglösningens skärpa skulle hålla hela vägen.

– Det var en utmaning och fanns en osäkerhet om hur det skulle gå att montera. Det fanns en lösning att gå runt hörnet så att den vertikala skarven inte skulle hamna i spetsen men vi pushade för att våga. Det krävdes en otrolig precision men det lyckades och alla inblandade blev otroligt stolta över det, säger Simon Ståhl.

Annons

I Juvelens norra spets sattes precisionen i monteringen av betongelementen på prov. Foto: Jonas Malmström

Stadsarkitekt Claes Larsson minns när Skanska till slut kunde visa upp ett prov på hur fasadelementen skulle bli.

– De var bra, med hög finish. Men det återstod en fråga, hur skulle de bli guld? Efter ytterligare ett år fick vi se ett fullskaleprov där betongelementet var lackat med guldfärg. Det var tillräckligt bra och vi kom överens om att köra på det, säger Claes Larsson.

När alla betongelement var monterade, var byggnaden dock beige. Förklaringen: att det inte gick att fabriksmåla elementen eftersom färgen då skulle riskera att skadas vid monteringen. Skanska hade fått okej från kommunen att huset skulle handmålas, under förutsättning att det inte skulle bli flammigt.

Den heta sommaren 2018 kunde den som gick förbi se två målare stå och rolla fasaden i de tre nyanserna, grundguld, champagne och brons.

– Det blev otroligt flammigt och det påpekade vi för Skanska, säger Claes Larsson som hade både politiker och kommunledning med sig i sitt konstaterande att så här kan det inte se ut.

Annons

Den senaste överenskommelsen är att all färg ska tas bort och att byggnaden ska målas om. Innan dess kommer kommunen inte att ge bygget det formella slutbeskedet.

Sedan dess har Skanska sålt Juvelen till Vasakronan och hyresgäster har flyttat in. Men Skanskas Johan Sahlberg är helt på Claes Larsson linje. Han säger att det han är mest nöjd med i hela projektet är att det blivit så likt renderingen i tävlingsförslaget. Men att det inte riktigt är klart än.

– Om du tittar på fasaden så är den inte där vi vill ha den. Vi garanterar ju utförandet och vi ska få till det jämt. Det är bara färg och lite tid som behövs. Så fort vädret är bra nu i mars–maj, säger Johan Sahlberg.

Innan kommunen ger slutbesked ska den flammiga färgen tas bort och byggnaden målas om. Foto: Jonas Malmström

Formuleringen från tävlingsprogrammet, ”det mest miljövänliga kontorshuset i världen”, har Skanska modifierat till ”Nordens mest hållbara, och världens näst mest hållbara kontorsbyggnad” men Johan Sahlberg framhåller, förutom Leed-certifieringen Platinum, att Juvelen även uppnår den högsta grönmarkeringen enligt Skanskas egna system, vilket bland annat innebär inga farliga kemikalier och att byggnaden, sett till genomsnittet under ett år, inte använder någon extern el.

Mattias Litström och Simon Ståhl går på uppmaning av fotografen ett par gånger upp och ner för den stora trappan, den som tävlingsjuryn konstaterade så skickligt och sinnrikt tar hand om områdets nivåskillnader både ute och inne. Vi kikar in i bottenvåningens lokal där det förhoppningsvis flyttar in en restaurangidkare inom kort och bidrar till det utlovade urbana livet.

Annons

– Vi är ganska nära tävlingsbidraget, konstaterar Mattias Litström och Simon Ståhl.

De är positiva till att kommunen varit så aktiv i hela processen och vågat ställa krav.

– All kredd till kommunen som vågade vara besvärlig och ta ansvar för den offentliga platsen. Fasaden är en viktig del av projektet och ingen ville ju riskera att det skulle bli något dåligt, säger Simon Ståhl.

– Det tog lång tid men till slut satt vi alla, byggherre/entreprenör, arkitekt och kommun, i samma båt. Huset hade inte haft den här finishen om det inte fått ta tid. Nu kommer jag att våga åka hit om 20 år, säger Mattias Litström.

Ingenjörsstudenterna som förtjust beskrev byggnaden som häftig har packat ihop sina mätverktyg och gett sig av. Solen har börjat gå ner och Uppsalas kontorshus i framkant får, flammigheten till trots, ett nytt skimmer. Eller, för att citera stadsarkitekten: Det finns också mycket att vara glad över. Byggnaden är en markör med wow-känsla, precis som det var meningen. Och i eftermiddagssolen blir det verkligen en juvel.

 

Annons

Fotnot: Under arbetet med denna artikel avled Utopias vd Emma Jonsteg efter en tids sjukdom.

Om Juvelen

I dag ägs Juvelen av Vasakronan som i somras köpte fastigheten av Skanska för 563 miljoner kronor. Inflyttade hyresgäster är bland andra SMHI och PE Teknik och arkitektur. Juvelen och ytterligare nio projekt har nominerats till utmärkelsen Årets bygge 2020 som delas ut av tidningen Byggindustrin. Vinnaren presenteras den 31 mars.

Utopia arkitekter har ritat byggnaden fram till stoppstandard. Temagruppen står för hyresgästanpassningen. Foto: Jonas Malmström

 

Annika Jensfelt

Gå till nästa artikel