Gå till innehållet

Jane Jacobs okända sidor

Arkitekturkritiktern Jane Jacobs har 
gått till historien som en av 1900-talets tyngsta röster i stadsplaneringsfrågor. Författaren Peter L. Laurence skriver om hur han upptäckte nya sidor av tänkaren Jane Jacobs genom hennes akt hos FBI.

Även om min avsikt inte var att skriva en traditionell biografi utan vad man kallar en intellektuell biografi, alltså en som är inriktad på verk och idéutveckling, så hade ett sådant omdöme stått sig även om jag hade grävt också i Jacobs privatliv. Det var inte där luckorna fanns. Jag berörde enbart några av hennes viktigaste strider och insåg att jag skulle ha behövt ytterligare tre, fyra eller fem hundra sidor för att omsorgsfullt kunna redogöra för hennes insatser inom samhällsekonomi, etik och ekologi och stod dessutom inför dilemmat att jag inte var tillräckligt insatt i dessa discipliner. Om jag skulle ha försökt att ge en omsorgsfull och mångsidig bild av Jacobs verk och idéer – som spänner över så många fält och ämnesområden – hade jag med andra ord löpt risken att i likhet med henne beskyllas för amatörism. För att klara av en sådan uppgift skulle jag som i Lewis Carrolls berättelse ha behövt en karta med skalan ett till ett, eller nästintill. Att försöka förstå henne är i mångt och mycket ett försök att bli Jane Jacobs, något som med tanke på hennes särpräglade bakgrund och breda intresseområden inte är en enkel uppgift.

Om nu The death and life of great American cities alltså var Jacobs första bok och också den som satte mest märkbara spår, gjorde det hennes yrkesliv till en desto större gåta: hur någon utan akademisk examen på någon nivå, utan någon framstående karriär som skribent eller författare och utan expertkunskaper i ämnet kunde skriva ”en av de mest anmärkningsvärda böcker som skrivits om staden”, en ”milstolpe i litteraturen om arkitektur och stadsbyggnad” och ”en omedelbar klassiker”, som recensenterna snabbt slog fast. Det var åtminstone så ”gåtan” återgavs i decennier. Efter bara en essä, ”Downtown is for people”, publicerad i Fortune 1958 och bara läst av arkitekter och stadsplanerare, var det svårt för många att acceptera Jacobs som en seriös tänkare och Death and life som ett mästerverk som orsakade ett paradigmskifte. Boken utkom i en tid då universitet och bibliotek var segregerade efter kön, för att inte tala om hudfärg, och då urban design fortfarande var ett nyord. För dem som hon gick hårt åt i sin bok, däribland Lewis Mumford och Catherine Bauer Wurster, var Jacobs en ”enfant terrible” och Death and life en ”känsloladdad” men ”lysande personlig stridsskrift”, en blandning av ”mogna synpunkter och skolflickstrams”. Sådana reaktioner kunde förväntas från dem som Jacobs hotade professionellt, men även vänner och påhejare visste lite om hennes bildningsresa. Det var exempelvis inte förrän efter hennes död 2006 som hennes studier i ekonomisk geografi vid Columbia university och hennes karriär som skribent i tidskrifter och tidningar – för bland annat Office of war information, USA:s utrikesdepartement och Architectural forum – blev kända i detalj.

Först 2007 kom det genom den dödsruna jag skrev till allmänhetens kännedom vad som inte hade nämnts i den första biografin om henne: att Constitutional chaff: Rejected suggestions of the Cconstitutional convention of 1787 var hennes första bok, inte The Death and Llife of great American cities. Boken skrev hon under sitt flicknamn, Butzner. Den var förvisso svår att få tag i, men framförallt hade ingen haft anledning att försöka leta efter den: Jacobs nämnde den aldrig, och i hennes arkivmaterial på Boston college finns inga referenser till den.

 

Att hitta de många artiklar som Jacobs skrev för olika affärsmagasin, myndighetspublikationer och nyhetstidningar (de fanns inte arkiverade, och många saknas fortfarande) var ännu svårare och tog längre tid. Delvis för att många spökskrevs (som de klassiska krigsminnena The coast watchers, utgiven 1946) eller trycktes utan att ange författarnamn, vilket var brukligt i myndighetspublikationerna och under många år även i Architectural forum. Jag höll fortfarande på att spåra dem något år innan Becoming Jane Jacobs publicerades. Men den ledtråd som först fick mig att påbörja letandet fanns hela tiden i mina tankar: Jacobs hade 1951 anställts som redaktör vid Architectural forum. Det var en framträdande befattning, vilket innebar att hon måste ha haft en gedigen karriär som skribent bakom sig. Utöver digitaliserade äldre tidningar (som inte blivit tillgängliga förrän de senaste åren) behövdes arkiverade dokument från Rockefeller foundation, anställningslistor och akter från FBI för att visa att Jacobs hade upphöjts till chefredaktör vid utrikesdepartementets publikation Amerika illustrated, ett magasin riktat till sovjetmedborgare, och där skrivit och redigerat ett antal djuplodande artiklar om amerikansk förortsplanering, slumsanering, arkitektur och stadsbyggnad innan hon hamnade på Forum. Jag upptäckte att hon 1951 skrev vad som verkar vara en av den tidens mest uttömmande artiklar om det amerikanska bostadsbyggandets historia och stadsförnyelse. Dokument visade också att hon för Forum hade rest, studerat och skrivit om stadsomvandlingar och saneringsprojekt i större omfattning än någon insåg – även om det helt klart framgick av innehållet i Death and life.

Jacobs hade få formella meriter och hennes viktigaste, att ha varit redaktör vid Architectural forum, var dubbelbottnat när det gällde lanseringen av Death and life. Hennes bokprojekt hade fått starkt stöd av chefredaktören för Forum, Douglas Haskell, men hennes kritik mot stadsomvandling, en verksamhet som omsatte miljontals dollar, uppskattades inte av Time inc. som var tidskriftens moderbolag. Långt innan boken var färdigskriven varnades Jacobs för att presentera sina åsikter som tidskriftens och eftersom hon hade planer på att återvända till sitt ansedda arbete på en publikation med stor spridning ville hon inte förlora den möjligheten. På Forum rådde god sammanhållning mellan medarbetarna, men när det gällde Death and life valde Jacobs att följa sitt eget spår. Hennes tankar i en drygt fyra hundra sidor tjock bok behövde tala för sig själva.

Det tog nästan femtio år att avtäcka den ”gåtfulla Jane Jacobs”: att förstå avgörande händelser i hennes liv och karriär och hur hon kom att skriva en av de viktigaste böckerna någonsin om staden. Framgent kommer det att utgöra grunden för ännu bättre tolkningar av The death and life of great American cities, av hennes övriga böcker, av hennes idéer om samhällsekonomi, moralfilosofi, ekologi och det offentliga livet, och överhuvudtaget hennes sätt att tänka.

Det finns nu också en ökad medvetenhet om vad hon under sitt liv konfronterades med som kvinna och kvinnlig intellektuell – samtidigt som många författare som plötsligt har ”upptäckt” idéer och fenomen som Jacobs behandlade för femtio år sedan fortfarande inte refererar till henne.

Därför behövs det fler böcker om Jane Jacobs. Det behövs en bok om hennes samhällsekonomiska tänkande, där författaren bör vara en som är väl insatt i ekonomi. Det behövs en bok om den politiska filosofi och etik hon diskuterade i Systems of survival, skriven av en person väl bevandrad i filosofi och statsvetenskap. Och efter att dessa två böcker har skrivits behövs ytterligare en övergripande analys av hennes tänkande, som sammanfogar de teman som nämnts ovan – samhällsekonomi och samhällsfilosofi – med hennes idéer om en ”städernas ekologi”. Detta är angelägna uppgifter som måste fullgöras med intellektuell och ideologisk uppriktighet, med målsättningen att sammanjämka de motsägelser som finns i hennes tänkande och teckna ett omsorgsfullt porträtt. Med tanke på den uthålliga styrkan i Jacobs idéer tror jag att hon även fortsättningsvis kommer att vara en tänkare som omfamnas av aktörer från många läger i vår tids breda ­politiska spektrum.

Fotnot: Texten är ett utdrag ur Peter L. Laurence kapitel i antologin Samhällsbyggandet som mysterium. 

Skrev inte bara om staden

Författaren Jane Jacobs föddes 1916 som Jane Butzner i Scranton i Pennsylvania och avled som kanadensisk medborgare 2006. Hon blev känd för sin The death and life of great American cities från 1961, och publicerade därefter böcker inom flera ämnen så som ekonomi, geografi och etik. Debutboken Constitutional chaff kom redan 1941 och behandlade den amerikanska konstitutionens tillblivelse.

Mer att läsa