Nyheter

Jan Gehl sätter människan först i planeringen av staden

25 maj 2020

I 50 år har Jan Gehl talat och forskat om att skapa publika rum utifrån människors behov och skala. Han har fått städer över hela världen att anpassas efter hur vi rör oss till fots och cykel.

Annons
Foto Magnus Laupa

– När vi rör oss i staden i promenadtempo ser vi stadslivets detaljer och människans skala, vi kan stanna och prata med bekanta och främlingar. Dessutom gör vi läkarna glada, de vill ju att vi ska röra på oss mycket, säger Jan Gehl.

Böckerna om hur vi gestaltar städer utifrån människan och rummen mellan husen har i generationer varit några av de första att sättas i händerna på arkitektstudenter. När en av Jan Gehls senare böcker kommer i svensk översättning med titeln Städer för människor är han i Stockholm för lanseringen på Svensk Byggtjänst och föreläser då också för en hängiven skara arkitekter.

Vi går tillsammans över Odenplan till föreläsningslokalen, trots regnet är det ingen match för 83-åringen. Han håller koll på sin stegräknare på handleden och går sina 10 000 steg om dagen. Att kunna göra det i en miljonstad är något av det han har arbetat för i över fem decennier: städer som är utformade för att gå, cykla och mötas.

– När vi rör oss i staden i promenadtempo ser vi stadslivets detaljer och människans skala, vi kan stanna och prata med bekanta och främlingar. Dessutom gör vi läkarna glada, de vill ju att vi ska röra på oss mycket, säger Jan Gehl.

Annons

Och den här tanken har varit grundbulten i hans arbete de senaste 50 åren; människans uppfattning av stadsrummet och de värden som inte kan mätas i kvadratmeter och ekonomi, som sol, skugga, mötesplatser, upplevelser och behagliga gator.

– Om människor spenderar mer tid på publika platser blir staden mer levande och inbjudande. Det är en självförstärkande process: vi går till platser där andra är. Och idag när människor tillbringar allt mer tid inomhus i privata hushåll finns det ännu mer behov av gemensamma platser i staden.

Utbildad i den modernistiska traditionen på arkitektskolan i Köpenhamn reste han direkt efter examen 1960 till Italien med sin fru Ingrid Gehl.

– Jag växte upp och utbildades i modernism, men så gifte jag mig med en psykolog. Hon frågade mig varför arkitekter inte är intresserade av människor. Jag var så påverkad av modernismens tankar om ljus och luft att jag inte hade tänkt på det. Det var på ett sätt omskakande. Jag fick lära om.

I Italien tog de på sig uppgiften att undersöka interaktionen mellan människor och det byggda, rörelse och beteenden i stadsrummet. Den resan kom att bli grunden i 50 års forskning, undervisning och i bildandet av Gehl architects år 2000.

När paret Gehl kom hem från Italien skrev Jan Gehl artiklar i danska Arkitekten om att se till människans behov. Han räknade, systematiserade, studerade människors beteenden och summerade.

Annons

– Det jag såg var att den modernistiska arkitekturen dödar stadslivet. Istället bör vi skapa underbara platser som gör att fler människor vill vistas där tillsammans. Modernismen är den största dogmatiska manipulationen i historien. Man kan säga att man alltid bör göra tvärtemot vad modernismen förespråkar.

Jan Gehl med studenter i Melbourne 1976. Foto: Privat

Och det har han fortsatt med i sina många böcker. En av de första var Livet mellem husene som kom 1971 och som var en reaktion mot de nya modernistiska förorterna och bristen på liv mellan byggnaderna.

– Till min förvåning började böckerna spridas över världen, det fanns ju inte mycket annat att läsa om hur byggnader påverkar människor.

Jan Gehl började sin forskning ungefär samtidigt som Jane Jacobs kritiserade den samtida stadsplaneringen i USA. Jan Gehl berättar också om sin vänskap med Ralph Erskine, den brittiska arkitekten som kom till Sverige 1939 och som liksom Gehl arbetade för att skapa platser för mänskliga möten.

– Läs mina sista rader i boken Städer för människor. Det är ett citat som sammanfattar det hela! säger Jan Gehl.

Annons

De första studierna utifrån sina tankar och teorier utförde han med studenter från arkitekturskolan i Köpenhamn. Resultatet presenterades i danska Arkitekten 1968 och paret Gehl fortsatte sen skriva artiklar om varför mänskligt beteende bör betraktas och användas som utgångspunkt för arkitektur. Det ledde till en publik debatt om de psykologiska perspektiven inom arkitektur.

– Politiker och allmänhet blev väldigt intresserade, det fanns en utsvultenhet på den sortens kunskap, men jag blev förargad över den arrogans jag mötte från arkitekter.

Han fortsatte sin forskning och sitt skrivande och i slutet av 1980-talet gjorde han en analys av Stockholm stadsrum utifrån sina metoder. Fortfarande under 1990-talet drev han en rad projekt från sitt hemmakontor och han anställde studenter från kurserna.

– Till slut sa min fru att hon inte orkade äta frukost med mina studenter längre.

Då startade han Gehl architects år 2000 tillsammans med sin tidigare student Helle Søholt med målet att skapa städer för människor. De har sedan dess varit involverade i många internationella stadsprojekt och fått flera priser för sitt arbete att göra städer mer socialt hållbara.

Runt millennieskiftet började diskussionsklimatet i samhället förändras.

Annons

– Läkare förordade att röra på sig mer och jämställdheten ökade. Dessutom hade begeistringen för modernismen dämpats. Många var trötta på den modellen.

Jan Gehl och Enrique Penalosa i Bogotá 2003. Foto: Privat

Idag är Gehl architects en internationell partnergrupp med kontor i Köpenhamn, San Fransisco och New York. Många projekt handlar om att förändra en dåligt fungerande stad eller plats till ett område där människor trivs. De har gjort att Times Square i New York stängts av för biltrafik, att bilar ersatts av spårtrafik i Sydney och att gungor för vuxna ersatt parkeringsplatser i Moskva.

– Det blev babyboom i Moskva efter det och vi kan väl skylla det på den humanistiska stadsplaneringen, säger Jan Gehl skämtsamt.

Men Jan Gehls största projekt är ändå omdaningen av centrala Köpenhamn. Tillsammans med sina studenter började han studera Ströget 1962. Flera platser i staden har sedan dess tömts på bilar och ersatts av människor enligt Gehls visioner och idag har hans idéer integrerats i planeringen för hur Köpenhamn ska fortsätta utvecklas. År 2010 startade den fem år långa kampanjen A metropolis for people och 2014 antogs den danska arkitekturpolicyn Putting people first. Förra året fick Köpenhamn en ny stadsarkitekt med Camilla van Deurs.

– Hon är en av mina bästa studenter och medarbetare på Gehl architects, så jag är väldigt förväntansfull, säger han.

Annons

Idag har Jan Gehl själv klivit ett steg tillbaka, men vissa projekt engagerar honom extra mycket. Han går ivrigt fram till sin portfölj och drar fram några ritningar. En kund i en mindre stad i Danmark hade kommit direkt till honom och vill att han ritar ett bostadsområde som är bra för människor.

– Det finns människor som vill göra gott utan att tjäna pengar, och det har jag en särskild svaghet för så nu är jag rådgivare i projektet.

Med sin fanclub i Lublin i Polen 2015. Foto: Privat

För drygt tre år sen firade han sin 80-årsdag. Han tar fram sin telefon och visar ett klipp från sin fanclub i Kanada där de samlades för att skicka en gemensam hyllning. Och han berättar om sin fanclub i Polen som cyklar runt till olika platser och läser för varandra ur boken Städer för människor. När Köpenhamn år 2017 firade 850 år listades de tio personer som mest har bidragit till att forma staden. Christian den IV fanns med men också Jan Gehl.

– Då var jag nära tårar. Jag var den enda ännu levande på den listan och fick se mig själv på affischer över hela staden i 14 dagar, säger han.

Jan Gehl fortsätter sitt livslånga fokus på akademiskt arbete, forskning, skrivande och föreläsande och hans viktigaste meddelande har alltid varit enkelt: att skapa städer utifrån människans skala, sinnen, rörelser och intressen.

Annons

– De sätt vi använder våra rum har inte förändrats så mycket på 50 år. Mobiltelefonen har förstås förändrat en del, men samtidigt har vi mer fritid att lägga på att umgås i städerna och på offentliga platser.

Jan Gehl är professor och hedersdoktor och har fått en mängd internationella priser för sitt arbete.

– Men böckerna där jag har samlat mina tankar är det bästa jag har gjort under mitt yrkesliv. Det är mitt bidrag till forskningen

Jan Gehl om städer och viruskrisen

Intervjun med Jan Gehl genomfördes innan coronapandemin var ett faktum. Så här svarar han via mejl på vår fråga om hur krisen kan komma att påverka städerna:

”Flera gånger i historien har allvarliga virusepidemier drabbat våra städer världen över, som spanska sjukan runt 1919 och polio under 1950-talet. Lärdomen från de händelserna är att beteendet i städerna förändras under en begränsad tid och därefter sker en återgång till ”business-as-usual”. När ett vaccin mot coronaviruset har tagits fram kommer vi att se en snabb återgång till gamla mönster. Minnet hos mänskligheten är kort och människans natur som ett socialt djur kommer återigen att dominera våra städer.

Annons

Några förändringar kan vi förutse. Under flera år har vi kunnat se att många små specialbutiker har svårt att konkurrera i en värld av shoppingcenter och internethandel. Epidemin kommer att accelerera den utvecklingen.

Vad gäller trafik kan vi förvänta oss mer en motvillighet att lita på publika transporter och ett större beroende av privata bilar. Men jag tror inte att den trenden kommer att hålla I sig länge. Snart kommer oron för klimatet återigen att dominera våra aktiviteter. En bra sak med corona skulle kunna vara att cykling blir mer populärt.”

ArkitektRöster om Jan Gehl:

Suzanne de Laval: Jag började på arkitektskolan i Stockholm 1972 och vi studenter ville ändra på allt som den tidigare generationen förespråkat. Jan Gehl föreläste för oss första terminen så hans tankar har varit självklara för mig från början. Att människorna och möten på gatan var viktigast.

Kri Bränsström: Jan Gehls tankar ligger som en bas i ryggraden för många av oss som började studerade i början av 1970-talet. Hans idéer om att skapa butiker i bottenvåningen för att få ett bättre stadsliv har motarbetats av andra och har varit svårt att få igenom, men inte av arkitekter.

Carl Altoff: Jan Gehl var en av många författare jag läste på skolan när jag började 1989. Han har inte fel, men har ändå inte varit så betydelsefull för just mig eftersom han inte var ensam om de tankar han hade.

Lars Johan Tegnér: Han har betytt mycket för min utveckling. Jag tog till mig mycket av det han sa och skrev när jag började studera 1989. I mitt arbete har jag använt mig av hans gradering av publikt och privat, att skapa en serie av rumsligheter som blir mer och mer offentliga.

Annons

Matt Baida: Gehl architects har gjort en stor stadsomvandling i Melbourne genom att ge tillbaka ytor från biltrafik till fotgängare. Vi har diskuterat Jan Gehls idéer på utbildningen och många använder sig av hans principer. Han har stor betydelse i Australien.

Nina Gunne

Gå till nästa artikel