Hus utan arkitekter när Norrland expanderar
Tidspress, politiker som inte vill ha arkitekter i bygglovsprocessen och entreprenörer som köper in färdiga modulbostäder är en del av verkligheten när industrisatsningar i miljardklassen görs i norra Sverige.
Exempel på ett projekt i Boden där ett arkitektkontor anlitats endast för att anpassa modulbostäderna till svenska standarder.
Kanske tydligast är situationen i Kiruna i och med stadsflytten. Efter ett politisk beslut har kommunen inga arkitekter med i bygglovsprocessen.
– Vi är liberala och vill inte peta för mycket. Vi tycker kommunen ska ta ett steg tillbaka och se till den strategiska infrastrukturen, säger kommunalrådet Gunnar Selberg (C) och tillägger:
– När det gäller stadsutvecklingsplanen plockar vi in en planarkitekt som gör kvalitetsbedömningarna och kan yttra sig.
Gunnar Selberg säger att utmaningen snarare är att hinna både avveckla och få fram nya bostäder och därtill skapa variation.
– Jag har svårt med begreppet stadsarkitekt, ungefär ska bara en person bestämma? Låt i stället folk bygga lite som de vill, högt, lågt och med färger. Ingen vill ju bygga fult bara för att bygga fult.
I Boden är läget annorlunda. Där finns exempel på en bygglovsansökan för ett färdigköpt projekt där ett arkitektkontor blev tvunget komma in i efterhand för att adaptera projektet till svensk standard. Arkitekterna kom dock inte att ha något inflytande över gestaltningen.
– Platshänsynen blir inte densamma med färdiga moduler som köps in. Och även om man får in arkitekter så blir graden av anpassning ganska låg, det kanske rör sig om färg och en del materialval, säger Gustav Hamlund, planarkitekt i Bodens kommun.
Gruvbolaget LKAB är verksamt i flera kommuner i norr och därtill en av de största aktörerna i flytten av Kiruna.
– Vanligtvis köper vi in våra projekt via entreprenörer och i det skarpa arbetet är arkitekter deras ansvar, oftast är dessa med i de tidiga skedena, säger Johan Mäkitaavola, ansvarig för samhällsomvandlingsprojekt på LKAB.
Även för LKAB är byggruschen påtaglig och budgeten viktigt.
– Det är en balansgång och vi försöker alltid jobba med konkurrens mellan våra leverantörer. Där gäller det att få in så mycket bostäder som möjligt och att folk ska ha råd att bo.
Samtidigt varierar kvaliteten på bygglovsansökningarna i Kiruna.
– Det kan vara brister som att det inte finns förslag på kontrollansvarig, att det inte finns situationsplaner eller nybyggnadskarta med måttangivelser, säger Antero Ijäs kommunens förvaltningschef.
Han menar att bristerna ofta beror på okunskap och kommunen ska därför i vår gå ut med en bred informationskampanj om vad som gäller för att nå entreprenörer, byggherrar och andra i branschen.
