Hus i hampakalk vinner mark

I Lerkil söder om Göteborg pågår just nu bygget av Sveriges största och första prefabricerade hampakalkhus.

Villa Lerkil är ritat av Gert Wingårdh på Wingårdhs arkitekter där Vera Matsdotter arbetar som arkitekt och hållbarhetsstrateg.

Hon ser att intresset för att bygga med hampa har ökat.

– Det beror på att det skett en produktutveckling som innebär att det finns ett utbud av hampaprodukter i dag som inte fanns för bara något år sedan. Men framför allt handlar det om att vi letar efter bra biobaserade alternativ till betong. Och hampan är ett byggmaterial som fungerar som kolsänka, vilket är den främsta styrkan, säger hon.

I Villa Lerkil ville beställaren ha ett så cirkulärt och klimatsmart hus som möjligt. Hampan har många miljömässiga fördelar utöver att den binder kol, enligt Vera Matsdotter.

– Hampan är en snabbväxande gröda. Det tar mindre än ett år från att ett frö sås i jorden tills man kan ha en färdig byggprodukt. Det kan man jämföra med träd som det tar upp till 50 år innan man kan avverka, säger hon.

– Hampan har dessutom potential att bli en lönsam växelgröda i jordbruket eftersom den kan suga upp ämnen som orsakar övergödning ur jordbruksmarker.

Hampan som använts i Lerkil kommer från Frankrike som ligger långt före Sverige på området.

– Där har man byggt med hampa i flera år och de har de största hampaodlarna i Europa. I Paris har man på politisk nivå beslutat att minska mängden betong i nybyggnation och att alla offentliga byggnader ska ha 50 procent biobaserade material i sig, säger Vera Matsdotter.

Det finns dock hampaodlare även i Sverige, framför allt i Skåne. Det går att odla hampa ända upp till Norrland i vårt klimat.

– Men utmaningen är inte att odla, utan att skörda och separera hampans olika delar. Det är skävorna inne i stammen som man gör hampakalk av. Men maskinerna man behöver är dyra och så länge efterfrågan är låg vågar odlarna inte investera, säger Vera Matsdotter.

Ett annat nybyggt hus med väggar av hampakalk är Steninge naturhus, som nyligen belönades med Halmstads kommuns arkitekturpris 2022. Huset har byggts inuti ett växthus och är ritat av Patrik Bengtsson, inredningsarkitekt på Fojab. Han och hans fru har nyligen flyttat in. Där användes en annan teknik.

– Det traditionella sättet är väl att fylla formar med hampakalken, men vi testade med sprejmaskin istället. Det var rätt kladdigt, säger han.

Att få priset betyder mycket.

– Jag är jätteglad för det. Det känns roligt att få uppmärksamhet för något som inte är så konventionellt. Det blir ett sätt att belysa hampakalkens möjligheter. Intresset börjar öka, säger Patrik Bengtsson.

Och i skånska Saxtorp pågår bygget av ytterligare ett hampahus. Där är det privatpersonen Jonas Nilsson som bygger ett ekohus.

Vera Matsdotter på Wingårdhs ser bara två nackdelar med hampakalken.

– Eftersom vi inte har någon inhemsk produktion i dag måste vi transportera hit materialet vilket ger utsläpp. Dessutom driver det upp byggkostnaden, vilket gör att hampakalken inte blir så konkurrenskraftig rent ekonomiskt. Men om vi får en svensk produktion och prefabricering skulle det se annorlunda ut, säger hon.