Hon vill bredda förståelsen av kulturmiljö

Kulturmiljörådets nya ordförande Torun Hammar vill arbeta för en bredare förståelse av begreppet kulturmiljö men också verka för att öka kompetensen hos arkitekter.

– Många förknippar begreppet kulturmiljö med äldre bebyggelse med kvaliteter värda att bevara. Men kulturmiljö är alla miljöer som är påverkade av människan och som berättar något om våra liv och vår historia, säger hon.

Torun Hammar har arbetat hela sitt yrkesliv med ombyggnads- och restaureringsfrågor. Hon har varit husarkitekt för Nordiska museet, slottsarkitekt för Salsta slott och gästprofessor i Arkitektur/restaureringskonst på Kungl. Konsthögskolan. De senaste 16 åren har hon varit anställd på Statens fastighetsverk och idag är hon verksam som rådgivare i egen regi. Hon ser starka paralleller mellan kulturmiljöfrågor och hållbarhetsarbete genom ett tillvaratagande av befintliga miljöer och byggnadsdelar.

– I dagens klimatläge är det angeläget att fundera på hur vi ska hantera allt vi redan har byggt. Som arkitekt behöver man vara innovativ för att kunna ta hand om både det som inte har blivit så bra och det som är värdefullt att bevara. Vi kan inte fortsätta lämna det som blivit dåligt bakom oss och bygga nytt igen.

Under sommaren ska medlemmarna i kulturmiljörådet fundera över vad de ska prioritera i arbetet. Torun Hammar nämner ändå spontant vikten av att alla yrkesverksamma arkitekter behöver bredda sin kompetens. Hon anser att arkitekternas fem år långa grundutbildning behöver stärkas med mer kompetens om det redan byggda och att de som är färdigutbildade kan behöva komplettera sin kompetens om äldre konstruktioner och material.

– I några generationer har nu arkitekterna fokuserat på nybyggnad. Istället behöver vi börja med att undersöka den befintliga miljön. Vid en ombyggnad finns dessutom ofta redan en brukare att involvera i processen. Det är delvis andra arbetssätt än vad arkitekter är utbildade för