Hård press på förbundet – avgiften kan höjas

Sveriges Arkitekters styrelse har kallat till en extrastämma den 8 februari. Det finns bara en beslutspunkt på dagordningen: att höja medlemsavgiften.

Förbundets ekonomi är under hård påfrestning. Lågkonjunkturen har fördjupats så pass mycket samtidigt som prognosen framåt är dyster. Medlemsavgiften höjdes inför 2023 till 342 kronor med en option på ytterligare sex procents höjning. Den optionen har utnyttjats sedan årsskiftet och avgiften ligger i skrivande stund på 354 kronor. Förslaget från styrelsen är en tillfällig höjning året ut på 39 kronor vilket skulle ge en månadsavgift på 393 kronor.

– Det är en drastisk åtgärd. Men detta är inget styrelsen gör lättvindigt. Det är därför de har kallat till en extrastämma där medlemmarna tar beslutet, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör.

Det finns flera förklaringar till den föreslagna avgiftshöjningen. Den absolut största utmaningen för Sveriges Arkitekter i lågkonjunkturen är den förmån som också är medlemmarnas kanske viktigaste vid arbetslöshet: inkomstförsäkringen.

Den ingår i medlemskapet och försäkrar den del av medlemmarnas inkomst som ligger ovanför a-kassans tak på 33 000 kronor i 120 dagar. I takt med att arbetslösheten stiger, ökar därmed förbundets kostnader för inkomstförsäkringen.

– Ett vanligt år kan kostnaden vara runt 2 miljoner kronor. Inför 2023 budgeterade vi för en kraftig ökning: 5 miljoner. Men notan landade på 14 miljoner. Det är pengar vi får ta från förbundets kapital, säger Tobias Olsson.

En annan effekt av lågkonjunkturen som slår mot förbundet är att intäkterna från kurser, annonser, tävlingar med mera, sjunker. Grovt räknat består förbundets intäkter till hälften av medlemsavgifter och till hälften av andra kommersiella erbjudanden. Den senare delen har halverats under 2023.

Om förbundet hade gjort bedömningen att konjunkturen är på väg att vända uppåt igen hade man kanske lugnat sig med en avgiftshöjning. Men deras prognos är dessvärre ganska dyster.

– Det har varit en febrig marknad de senaste åren med dippar, men också rätt snabb återhämtning. Det tror vi inte blir fallet den här gången. Det här är ingen tillfällig dipp. Nästa grupp att drabbas kan bli arkitekter inom kommuner och regioner, säger Tobias Olsson.

Ur förbundets perspektiv finns det därmed ett antal hot att ta hänsyn till: Intäkterna minskar, utgifterna ökar och lågkonjunkturen kan bli långvarig. Blir den det fortsätter intäkterna att minska och utgifterna att öka. Att då fortsätta att ta av det egna kapitalet bedömer förbundsstyrelsen vara riskabelt. Det kan då ätas upp i alldeles för snabb takt, vilket påverkar avkastningen.

– Läget är extraordinärt och 2024 blir ett tufft år. Därför söker förbundet tillfällig kompensation för det hos medlemmarna genom en höjning med 39 kronor per månad. Vi har en ordinarie stämma i slutet av året då vi tar upp frågan igen och om möjligt justerar ner avgiften igen.

Ni är ju ofta kritiska till arbetsgivare som så att säga ”skyller” på dåliga tider när det är dags för löneförhandling. Nu skulle man kunna säga att ni gör samma sak. Varför är ni inte bättre rustade för en lågkonjunktur?

– Vi har valt en strategi där vi inte tar ut mer av medlemmarna än vad som krävs. Det är redan ganska dyrt att vara medlem jämfört med andra större Sacoförbund. Vi har också valt att inkludera inkomstförsäkringen i medlemsavgiften eftersom det fanns de som missade den annars. Tidigare kunde vi justera försäkringspremien när den gick upp utan att det påverkade medlemsavgiften.

Finns det inget annat att göra än att belasta medlemmarna med en höjning?

– Vi tar av förbundets kapital och har kapat kansliets kostnader avsevärt utan att säga upp personal. Men vi har naturliga avgångar och vikariat som inte förlängs. Alternativet är att säga upp anställda, men vi tror att vi behövs mer framöver. Inte mindre.

Tobias Olsson förklarar att i en lågkonjunktur ökar arbetsbelastningen på kansliet. Arbetsbristförhandlingar och rådgivning tar mycket tid.

– Vi har fått lägga utvecklingsarbete åt sidan för att bara hantera effekterna av konjunkturen. Men vi inser att vårt uppdrag är viktigare än någonsin. Vi ska hjälpa arkitekter att spana in i framtiden. Och där är vi övertygade om att det sker en förändring av arkitektrollen som hänger ihop med klimatförändringarna. Det har varit ett för stort fokus på nybyggnation i branschen.

Förbundets bedömning är att behovet av omställning av branschen är högt samtidigt som arbetsgivarna just nu inte förmår bekosta fortbildning för sina anställda.

– Därför vill vi gå in och skapa ett kurspaket som vänder sig till arbetssökande och ta den kostnaden, säger Tobias Olsson.

Det är ombud från förbundets lokalföreningar som är röstberättigade på stämman. Nisse Örnberg sitter med i styrelsen för lokalföreningen i Stockholm och är en av dem.

– Man kan se det ur två perspektiv. Många tycker nog att det känns som en jobbig höjning. Man är pressad från flera håll samtidigt med höga räntor, inflation och höga matpriser. Att i en orolig tid få en högre medlemsavgift kan säkert kännas negativt. Det andra perspektivet är att det finns ett behov av solidaritet med kollegor som har förlorat sina jobb. Höjningen handlar som jag förstår det om att trygga inkomstförsäkringen och det är viktigt.

Malin Michaelson, ordförande för lokalföreningen i Västra Götaland, är inne på ett liknande resonemang: höjningen kommer inte vara uppskattad, men det behövs en solidaritet med dem som står utan jobb.

– Jag tycker också att det är viktigt att vi inte tappar bort alla de arkitekter som inte ens har kommit in på arbetsmarknaden än eller som inte har tillgång till inkomstförsäkring och a-kassa när de förlorar sina jobb. Förbundet måste kunna stötta dem också. Därför tycker jag att det är bra att man sätter klimatfrågan tydligt på agendan trots konjunkturläget. Vi arkitekter jobbar med viktiga framtidsfrågor. Det får inte glömmas bort, säger hon.