64 av landets kommuner delar ut egna pris för att uppmärksamma arkitektur och byggande, visar Arkitektens undersökning. Det är betydligt fler än för två år sedan. Gotland hör till dem som har delat ut sitt pris för första gången.
Christian Hegardt är stadsarkitekt på Gotland som delat ut pris till ombyggnaden av Sävehuset, en 1970-talsbyggnad.
Bild: Karl Melander
Kommunernas svar på frågan om de delar ut något pris i arkitektur, stadsbyggnad, stadsmiljö eller liknade visar att det är allt fler som gör det. År 2016 var det endast 50 kommuner som svarade att de har ett eget pris. Nu är det 14 fler. Andelen har alltså ökat med närmare 30 procent.
Kommunernas svar på frågan om de delar ut något eget arkitekturpris.
Utöver de 64 kommuner som idag uppger att de har ett pris, finns dessutom ytterligare några kommuner som har planer på att införa ett. Bland dem finns till exempel Nykvarn.
– Vi kommer att ta fram ett arkitekturprogram under kommande mandatperiod och i samband med det kan det säkert diskuteras om vi ska börja att dela ut priser i arkitektur, säger Bengt Andersson, samhällsbyggnadschef i Nykvarn.
Vissa kommuner delar ut sina priser varje år medan andra låter det gå några år emellan – helt enkelt för att det inte byggs så mycket hos dem.
Av de 43 kommunpriser som hittills delats ut för 2018 handlar åtminstone tolv stycken, det vill säga nästan 30 procent, om byggnadsvårds- eller ombyggnadsprojekt.
– Det finns en förkärlek hos såväl medborgare som politiker i kommunen att gilla bevarandeprojekt, konstaterar till exempel Mats Carlsson, stadsarkitekt i Lysekil som har ett pris de kallar Byggnadspris.
Bland alla 64 kommuner som uppger att de har ett pris, är det cirka 15 procent som kallar sitt pris just för ”byggnadsvårdspris”. En något mindre andel kallar sitt pris för ”stadsbyggnadspris”. Vanligast är ”arkitekturpris” eller ”byggnadspris”. I den senare kategorin finns även Växjö och Mönsterås som fokuserar specifikt på träbyggnad.
Det finns också kommuner som aktivt valt bort att ha ett eget arkitekturpris.
– Politiskt har vi tidigare fått blankt nej när vi föreslagit inrättandet av ett arkitekturpris. Och vi har inte stridit så hårt för det då vi skulle sätta betydligt större värde på om ett nationellt arkitekturpris skulle tilldelas något projekt i kommunen, säger Jan Enfors, stadsarkitekt i Sollentuna.
Så resonerar man inte på Gotland där kommunen i somras delade ut sitt nyinstiftade arkitekturpris för första gången. Det gick inte till den ateljébostad på södra Gotland som nyligen blev nominerad till årets Kasper Salin-pris och inte heller till Bungenäs-projektet som prisades nationellt året innan. Region Gotlands egna arkitekturpris gick till Sävehuset i Visby, en ombyggd gymnasieskola från 1970-talet med kommunens ramavtalsupphandlade konsult som arkitekt. Gotlands stadsarkitekt Christian Hegardt förklarar att prisets fokus 2018 var att uppmärksamma ett väl utfört projekt som kommer många till del.
Christian Hegardt stadsarkitekt på Gotland, visar Sävehuset som byggts om till gymnasium och lokaler för Kulturskolan. Ansvarig arkitekt: Julia Hjortmyr Grabe på Norconsult.
– Förhoppningsvis kan det också bidra till att stärka arkitekturen i det offentlig och mer storskaliga byggandet på Gotland. Men det betyder inte att vi inte ser fritidshusprojekten, att vi har fantastiska pärlor ute på ön. Vi hade en intressant diskussion om detta i juryn, säger Christian Hegardt, stadsarkitekt på Gotland.
Kommunen instiftade priset för att stärka dialogen och diskussionen om arkitektur på Gotland. Allmänheten får nominera projekt och sedan sammanställer en arbetsgrupp med tjänstemän ett antal förslag för en jury med nämndledamöter och stadsarkitekten.
– Jag och politikerna besökte alla projekt som arbetsgruppen sett ut. Det blev som en internutbildning för politikerna. Jag fick chansen att på plats beskriva projektens olika kvaliteter, säger Christian Hegardt.
Nu startar Gotland processen för 2019 års pris. Förutom att man kanske ska se över tidsåtgången blir det enligt samma upplägg.
– Arkitektpriset är ett bra sätt att hålla igång ett samtal om utformningen av vår fysiska livsmiljö bland politiker och yrkesfolk, men främst bland allmänheten tycker jag. Det väcker förhoppningsvis intresse och gör att arkitektur blir mer på allas läppar än vad det annars skulle vara, säger Eva Ahlin (C), ordförande i Region Gotlands nya miljö- och byggnämnd.
