Han vill göra Arkdes arkiv till världsminne: ”Tillräckligt unikt”
Arkdes arkiv kvalificerar sig som Unesco-världsminne. Det menar den tidigare museichefen Jöran Lindvall, som ställt en skrivelse i ärendet. Han är orolig för att sammanslagningen med Moderna museet ska innebära en bantning av arkivets unikt breda innehåll.
Göran Lindvall, arkitekt och tidigare chef för Arkitekturmuseet, på plats i Arkdes arkiv som han vill göra till värdsminne.
Tryckfrihetsförordningen från 1766, Emanuel Swedenborgs arkiv, Silverbibeln i Uppsala – Sverige har i dag tio världsminnen, dokument eller samlingar som Unesco bedömer har ett stort värde för mänskligheten.
Nu vill Jöran Lindvall, chef för dåvarande Arkitekturmuseet 1985-1999, lägga till ytterligare ett till listan. Enligt honom uppfyller Arkdes arkiv kriterierna för världsminne.
– Jag har ställt en skrivelse till beredningsgruppen för världsminnen på Riksarkivet, säger han.
Arkdes samling är bland de största i Europa. Över fyra miljoner ritningar, skisser och modeller finns i museets magasin. Ett stort antal arkitekter är representerade, inklusive storheter som Sigurd Lewerentz, Ralph Erskine och Léonie Geisendorf.
Men det är de mer vardagliga dokumenten som är särskilt värdefulla i detta fall, menar Jöran Lindvall.
– Vårt arkiv är, liksom en del andra arkiv, insamlade med ett vidare syfte, då man tagit in hela det material som finns hos arkitekter, alltså korrespondens, foton, räkenskaper och annat material som kan vara av betydelse för att förstå den situation i vilken arkitekter har arbetat.
Därmed kan man bättre förstå hur arkitekturen påverkats av lagstiftning och förändringar i byggmetoder och -processer, säger han. Många arkiv saknar dessutom sådana uppgifter.
– Det finns många samlingar av arkitekturritningar i världen, ofta tillkomna vid konstakademier eller museer. Men de allra flesta har samlats in för att tolka arkitekters konstnärliga utveckling.
– Vårt arkiv har mer konsekvent och övre längre tid än andra samlat in på det breda sättet. Därför är det tillräckligt unikt, också vid en internationell jämförelse, för att klassas som världsminne.
Jöran Lindvall är orolig för att sammanslagningen av Arkdes, Moderna museet och Statens konstråd ska påverka arkivet.
Vi har flera exempel från runtom i världen att när sådana här arkiv går över till konstmuseer så bantar man dem. Man tar bort korrespondenser och räkenskaper som man inte vet vad man ska ha till.
– Vi har flera exempel från runtom i världen att när sådana här arkiv går över till konstmuseer så bantar man dem. Man tar bort korrespondenser och räkenskaper som man inte vet vad man ska ha till.
Som exempel nämner han att de nederländska och norska arkiven bantats.
Överlag är Jöran Lindvall kritisk till sammanslagningen av myndigheterna, som beslutades i våras. Han var en av dem som skrev ett kritiskt remissvar.
– Jag har levt med Arkitekturmuseet och tycker att det är oerhört tragiskt och helt förjävligt att denna, som jag tycker, viktiga kulturinstitution inte längre har en självständighet, att den kanske inte längre finns.
Han är orolig för att arkitekturen ska hamna i skugga av andra konstformer. Enligt honom är det viktigt att arkitekter och arkitekturintresserade får plats i den nya myndighetens styrelse.
– Arkitektur är en tillämpad konstart som har en väldigt komplex kontext. Man ska inte behandla arkitektur bara som en bildkonst, där stilar avlöser varandra inom historiska förlopp.
Arkdes tf överintendent Karin Nilsson ställer sig bakom förslaget.
”Vi ser mycket positivt på Jörans initiativ. Arkdes samling är unik i sitt slag och kvalificerar sig väl som världsminne”, skriver hon i ett mejl till Arkitekten.
Riksarkivets kommunikationschef Björn Orring skriver i ett mejl att Världsminneskommittén i höst ska fatta beslut om en eventuell allmän utlysning av världsminnen nästa år. I så fall skulle Jöran Lindvalls förslag behandlas då.
