Gå till innehållet

Han tackade nej till riksarkitektjobbet: ”Lönen för låg”

I veckan erbjöds Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö den nya tjänsten som riksarkitekt – men tackade nej.
– Jag kände både att jag var lämpad och pigg på det men ska man ha ett mer krävande jobb med ökade levnadskostnader ska man inte behöva gå ner rejält i lön, säger Björn Siesjö.

Det var i april det blev klart att regeringen gett Boverket ansvaret för samordningen av arkitektur och offentlig gestaltning, ett arbete som ska ledas av den nya riksarkitekten. Björn Siesjö tycker det är bra att tjänsten inrättas men är samtidigt kritisk till att lönen på 75 000 kronor inte var förhandlingsbar.

– Det ger en signal om att Boverket inte satsar helhjärtat på det här, att man inte har engagemang för att det ska bli riktigt bra, säger han.

Själv kom Björn Siesjö från näringslivet när han rekryterades som stadsarkitekt i Göteborg och fick då en lön som låg klart högre än vad många stadsarkitekter tjänar. Den öppenheten tycker han även borde finnas på Boverket för att få fram den bästa kandidaten.

– Inställningen till arkitektur och design inom samhällsbygget måste förändras och då krävs en orädd person som kan driva frågor med stor energi.

Björn Siesjö sökte inte tjänsten som riksarkitekt utan blev kontaktad av en rekryteringsfirma. Han var dock intresserad av uppdraget, som skulle innebära pendling och veckoboende i Malmö, fram till det att lönen kom upp.

– Jag tackade nej för att det blev för dåliga villkor sammantaget. Jag hoppas självklart att de kan ordna en bra riksarkitekt men genom att säga att det ska vara precis den här lönen har Boverket bakbundit sina händer, säger han.

Björn Siesjö är inte den enda arkitekten som tackat nej till jobb på Boverkets nya arkitekturavdelning på grund av att man då skulle behöva gå ner i lön. Men att lönenivån skulle vara särskilt låg håller inte Boverkets personalchef Leif Clemedtson med om:

Leif Clemedtson, personalchef på Boverket.

– Vi sätter våra löner utifrån den gemensamma statistik som staten har och här ligger Boverkets arkitekter bra till om man jämför med staten i övrigt.

Vad säger du om att arkitekter tackat nej till era tjänster på grund av lönen?

– Det är självklart tråkigt att inte få den kandidat vi vill ha, men vi måste sätta en gräns. Begär de väldigt mycket mer får vi vända oss till en annan kandidat som uppfyller kraven som vi ställer, säger Leif Clemedtson.

Är inte risken att ni missar toppkandidater?

– För att få en toppkandidat måste du ha ett obegränsat löneutrymme och det är inget staten kan göra obehindrat. Men det finns faktiskt de som kan tänka sig att minska sin lön för att få arbeta hos oss för att de tycker att det är ett spännande uppdrag.

Björn Siesjö menar att ni genom den lön ni satt signalerar att riksarkitekttjänsten inte är så viktig.

– Vi kommenterar inte en befattning som inte är tillsatt eller enskilda anställningsvillkor. Men jag kan tycka att påståendet är lite märkligt. Boverket har ju redan sagt hur viktig riksarkitekttjänsten är och det är inte en lönefråga, säger Leif Clemedtson.

Mer att läsa