Gävle snabbast i landet på plan och bygglov
Gävle kommun har av byggföretagen utsetts till snabbast i Sverige på att handlägga plan- och bygglovsärenden.
– Det blir inte dålig kvalitet för att man är snabb, säger Ulrica Olsson, verksamhetschef i Gävle.
Ulrika Olsson är verksamhetschef för plan och bygg i Gävle. En av de senaste exploateringarna i kommunen är trähusproducenten K2A:s studentbostäder på Kungsbäck, ritade av Reflex arkitekter med Anna Wijkmark som ansvarig arkitekt.
Det är Initiativet Bygg i tid, Byggföretagen och Fastighetsägarna som sätter Gävle på första plats bland landets större kommuner när det gäller korta ledtider.
Enligt organisationernas rapport Nationellt ledtidsindex 2023 är den genomsnittliga tiden för detaljplaner för flerbostadshus i Sverige 4,3 år. I Gävle tar det i snitt 2,3 år. Gävles genomsnittliga tid för bygglov är 0,7 år.
Vad betyder det för Gävle att få den här utmärkelsen?
– Det är roligt att de uppmärksammat oss, det betyder att vi har levererat, att de snabbare kan sätta spaden i marken, som de själva säger. Vi har haft en bra kundservice. Det är också roligt för våra medarbetare, att deras arbete med att försöka möta våra kunders önskemål har lyckats.
Vad är det som gör er snabba?
– På plansidan har vi haft en låg personalomsättning, vilket betyder att vi har många erfarna handläggare. Inom planenheten har vi också egen kompetens inom miljö, natur och kulturmiljö. Vi kan jobba tajt tillsammans i stället för att skicka remisser till andra enheter.
– Vi har också ett särskilt forum för tidiga skeden. När en exploatör kommer till oss förbereder vi mycket innan vi går till nämnden för planbesked, som att vi redan på förhand ser om det finns hinder som ledningar, skydd av djur och växter eller dylikt.
– På bygglov har vi delat in gänget i specialiserade team för till exempel företag, privata ärenden och särskild arkitektur och kulturmiljö. Det gör också att ärendena flyter på bra.
Byggföretagen har ju länge lyft långa processer och krångliga regler som ett stort hinder för byggandet men det finns ju också försvarare som poängterar att reglerna och de noggranna processerna finns av en anledning, inte minst för att för att säkra kvalitet och det allmännas intressen. Finns det något dåligt med att vara snabbast?
– Det är en bra fråga. Det beror ju vad man är snabb på. Plan- och bygglagen och dess krav på exempelvis samråd, granskning och remisser garanterar att vi inte kan gena i den demokratiska processen. Också de statliga kraven på olika utredningar är viktiga för att det ska bli rätt kvalitet. Men det finns mycket att kapa i den administrativa processen, som till exempel att ha rätt kompetens i stället för att skicka ärenden på remiss eller att i tidigt skede hitta utmaningarna i stället för att de dyker upp senare i processen. Det är så vi kapar tid och jag ser inte att det blir dålig kvalitet för att man är snabb.
Ett uppmärksammat problem är att kommuner har problem att rekrytera rätt kompetens, som arkitekter. Hur ser det ut hos er?
– Vi har idag en dryg handfull arkitekter och planeringsarkitekter inom plan och bygg och ytterligare cirka fem landskapsarkitekter inom andra verksamheter.
– På plansidan upplever jag inte att vi har några svårigheter, många arkitekter tycker att det är roligt att vara med i hela samhällsbyggnadsprocessen vilket man är på en kommun. Däremot har det varit tuffare att rekrytera arkitekter till bygglov. Där tror jag att det är större konkurrens från andra arbetsgivare.
